Historik över Långedragsjullarna
Båtbyggeriet har gamla anor i Norden. Redan 1800 f.Kr. hade man sjöledes kontakt
ända till Frankrike, vilket krävde avancerad teknik för båtbyggande. Den klinkbyggda båten
växte fram som Nordisk båttyp. Sättet att sammanfoga köl, stävar, bordläggning och spant
var löst långt innan Vikingatiden. Båtarna var lätta, smidiga, snabba och lättmanövrerade
med råsegel över haven där båtarna visade sin styrka och sjövärdighet, med åror i floder
och på rullar förbi forsar. Färderna gick genom Ryssland till Miklagård, Konstantinopel,
till Island, Grönland och Vinland, Nordamerika! Havet sammanlänkade folk med båtar,
innan stigar och vägar knappt var farbara.
Vikingatida klinkbyggt skepp från 800-talet funnet i en brandgrav vid Oseberg i Norge 1904.
Vikingarna blev berömda för sina skepp! De var bland de mest funktionella fartyg som byggts!
I Norden byggdes båtar i olika storlekar, men de hade ett gemensamt : De var klinkbyggda.
När sillperioderna tog slut byggdes större sjöbåtar för backefiske på bankarna och segling på öppet hav. Kungsviken, Svineviken och Henån på norra Orust blev centra för båtbyggeriet. Snipan och Kostern med sina goda seglingsegenskaper och spetsiga akterskepp var fortsätt-
ningen på en tusenårig tradition utmed Bohuslänska kusten, på Koster, Hvaleröarna och
hela det Norska Östlandet. Kostern som båttyp spred sig runt Sveriges kust ända upp till Mälaren. Båtarna byggdes "på känn" utan ritning. Seglingen för nöjes skull, kom här
att möta traditionen.
Bohusjullar med sprisegel. Foto : Göte Hurtig, Uddevalla.
Den vackra och välseglande Bohusjullen med sprisegel var anpassad till landskapet och
sjöförhållandena i Bohuslän. Bohusjullarna byggdes för hemmafiske och för att ha med
på däck på de stora sjöbåtarna. Den plattgattade Bohusjullen var mer lättmanövrerad än
den äldre spetsgattade Snipan. Bohusjullen blev ursprunget till Långedragsjullen.
Men man ville ha en snabbare seglare som nöjes- och kappseglingsbåt.
Långedrags Segelsällskap LSS bildades 1923 för att : "Samla de små allmogebåtarna
som finnas på Långedrag och närmast liggande platser till ordnad kappsegling".
En Julle med modern rigg lär ha konstruerats redan 1925 och byggdes på Bröderna
Karlssons Båtvarv i Svineviken på Orust.
J18 år 1927.
Hjalmar Olsson på Arendalsvarvet i Göteborg fick uppdraget av
Långedrags Segelsällskap att
rita en moderniserad Julle med 18 kvm segelyta enligt LSS
antagna
byggnadsbestämmelser. Ritningen signerades 1927. Det blev en "Segeljulle" som
fick
18 kvm gaffelrigg. Båten blev LSS utlottningsbåt 1928.
Den enda bild som troligen visar J18 med gaffelrigg. Kappsegling
1935 i
Långedrag.
Starten har just gått mellan de röda flaggorna. Fr. v. J18? J22 nr 3, J22 nr 2,
J22 nr 5,
J22 nr 1 samt ytterligare en J18?
Hjalmar Olsson ritade om riggen
1928. Masten lutades något bakåt och båten fick Bermudasegel. De
första J18-båtarna byggdes vid Bröderna Arvid och Gustaf
Karlssons Båtvarv i Svineviken, Orust. J18
blev snabbt en mycket populär kappseglingsbåt.
Det har byggts 130
J18
på olika varv
fram till 1969.
Ur GKSS tidning Seglarbladet 10 maj 1928 : 18
kvm. Bohusjulle, av L.S.S:s typ.
J18 nr 1.
Foto från 1954. Båten var då troligen i ursprungligt skick, men hade
Bermudarigg.
Den äldsta J18 som
finns bevarad
är J18 nr 3 på
Bohusläns Museum i Uddevalla.
Den äldsta bilden av en Långedragsjulle : J18 nr 7 "Hia-Hing" byggd
1928. Foto : 1929.
J18 nr 122
"Stardust". Kappseglingsmästaren Pelle Lombergs
sista J18 av fyra.
Kappsegling 1933!
J22 nr 1 "Nabben II" och
J22 nr 2
"Svanungen". De två första...
J22 år 1931. Önskemål
fanns om en lite större
båt,
mer lämpad för familjesegling.
Hjalmar Olsson ritade
den första J22 år 1931. Beställaren lovade köpa
J22 nr 1 om
LSS beställde en till : J22 nr 2 som blev utlottningsbåt för LSS år 1932. Då kunde
de
två båtarna kappsegla mot
varandra. Båtarna byggdes vid Bröderna Arvid och Gustaf Karlssons
Båtbyggeri i Svineviken, Orust. Sedan dess har det byggts 52
J22
på olika
varv med olika konstruktörer fram till 1967.
Den äldsta är
J22 nr 1 "Nabben II"
i Uddevalla.
Båten restaurerades 2009-2010 till
originalskick och seglar fortfarande. "Nabben II" kappseglade 1932-1945 och tog
hem
bl.a. Jullehornet, som
sin tids snabbaste Långedragsjulle. J22 nr 1 "Nabben II"
blev
K-märkt
av Sjöhistoriska museet i Stockholm 2009.
J22 nr 1
"Nabben II" (med bomullssegel) och
J22 nr 6
"Västan" kappseglar 2013.
GKSS-LSS-SSF:s Klassiska Träbåtsregatta i Långedrag
6 juni varje år sedan 2010.
J22
nr 6 "Gåsungen II"
J22 nr 1
"Nabben II"
J22 nr 5
"Skarven"
Vid Klassiska Träbåtsregattan i Långedrag 6 juni 2018,
återfick 22 nr 6 sitt ursprungliga
namn "Gåsungen II". J22 nr 1
"Nabben II" var med som vanligt. J22 nr 5 "Skarven" räddad
i Norge 2015,
nyrestaurerad. Dessa tre J22:or, nu med sina
ursprungliga namn, kappseglade
första gången
ihop redan vid SS. Frams 40 år Jubileumsregatta 1936.
J22 var liksom J14, J18 och J26 en
konstruktionsbåt eller regelbåt som kunde byggas
lite olika
efter en given regel, bara seglets storlek var exakt densamma, för J22 : 22 kvm.
J22 nr 44 "Pajazzo". J22 ritades av många olika konstruktörer. Båten
förlängdes, moderniserades, kappen blev ruff med dörrar och ventiler,
båten fick inredning med
kojer, garderob,
pentry och lådor. J22 blev en föregångare till dagens familjebåtar.
Tage Hellmans originalritning från 1951 till sin J14 nr
77 "Flu" som sonen Carl-Axel ärvde.
J14 år 1934. En liten men snabb seglare! Av
många ansedd som den mest lyckade av
alla Långedragsjullarna. Hjalmar Olsson ritade båten 1934.
Båtkonstruktör Tage Hellman
blev känd som
specialist på J14 och ritade många av dem. Sedan dess har det
byggts 133
J14
fram till 1979. Inga uppgifter finns om J14 nr 1.
J14 nr 10
är den äldsta kända
seglande J14. Den finns i Lago di Como, Italien!
J14 nr 77
"Flu" ritad av Tage Hellman 1951 (se ritningen ovan) och byggd 1952.
Carl-Axel Hellman seglar Tjörn Runt
med sin
J14 nr
77 "Flu" 2013.
Carl-Axel har 60 års erfarenhet av
kappsegling. Han började hos sin morfar,
mäster-
seglaren Calle Båysen i Marstrand (se svartvita
bilderna längst ned).
Carl-Axels far
Tage Hellman var konstruktör av Långedragsjullar, särskilt J14.
Carl-Axel i J14 nr 77
har vunnit Lidingö Runt
fem gånger och Tjörn Runt
två
gånger 2013-2014.
Foto : Carin Algemark Berndt.
J14 nr 69
"Härja" byggd 1951. Foto : Cara Hansson och Anton Stoltz
2011.
J14 nr 38 "Tora" byggd 1947.
Här i Framnäs
med SS.Frams K-6:or 2015.
Foto : Michael Bossen.
Segelritning till 26 kvm Långfärdsjulle.
J26 nr 2.
Den äldsta
seglande J26:an är byggd 1942.
J26 år 1940. Hjalmar Olsson
ritade J26 1940
som en "Långfärdsjulle".
J26 var den största
av
Långedragsjullarna. Den ansågs av många lite för stor,
och byggdes
därför bara i elva exemplar varav 9 båtar klassades.
J26 nr 3
"Alba" byggd 1943. Hemmahamn i Hässelby och seglar i Mälaren.
Foto : Laila och Olle Dahlström, Hässelby.
J10 nr 504 "Sirene" byggd 1961. Kappseglar i Nederländerna! Foto
: Joop Huyzing
2011.
J10 år 1941. Hjalmar
Olsson fick uppdraget av Långedrags SS att rita
J10 år 1941.
Eftersom båtbyggarna var inkallade under kriget och upptagna med att
bygga minsvepare,
lär det ha varit Landshövding Malte Jacobsson
som såg till att J10 kom att byggas för att
skapa arbete åt Bohusläns yngre och äldre båtbyggare. Ur
tidningen Bohusläningen 2009 :
J10 var en
entypsbåt som byggdes alla efter samma ritning. J14, J18, J22 och J26 var konstruktionsbåtar och
byggdes inom en given regel och som ritades av
många olika båtkonstruktörer. J10 utgick från en och samma ritning
av Hjalmar Olsson, men med
en viss komplettering genom
åren. Den första J10 var utlottningsbåt för
LSS år 1942.
Sedan dess har det
byggts 602 J10.
Under kriget gick hela
järnvägsvagnar
fullastade med J10:or till Stockholm. Beställare
var Kungliga Motorbåtsklubben m.fl. Det fanns inte bensin att
köpa
till motorbåtarna,
för att ta sig ut till öarna i Stockholms skärgård.
Då började man köpa segelbåtar i stället.
Den äldsta seglande är J10 nr 3
"Hula" i
Hälleviksstrand, byggd 1942.
Seglarskola med Ragnar Myrén i GKSS, här i svart
skepparmössa i J10 nr 30 utanför
Transkär i Billdal. Ragnar Myrén ägde själv
J10 nr 30 (se
ovan), J10 nr 31,
J18 nr 45
och J18 nr 77. Alla
båtarna lånade han ut ideellt till seglarskolor. Många hundra ungdomar
lärde sig segla tack vare "Farbror Ragnar". Många har sagt att Ragnar
Myrén var GKSS
på den tiden! Foto : Lennart Malmborg
J10 blev en stor kappseglingsklass i segelsällskapen och
en mycket populär ungdomsbåt.
Långedrag 1963 :
J10 nr 162
"Julita", J10 nr
23 "Blues" och J10
nr 98 "Macea".
Hjuviksregattan 1963. Närmast
J10 nr 4 "Nalle
Puh" byggd
1942.
Registreringsplåten i
J10 nr 514 från 4/8 1961 (i nyskick!)
Tar man bort plåten
avregistrerar man båten och då är det bara numret i seglet som visar
båtens identitet.
Köper man så ett begagnat segel och inte byter segelnumret
är båten helt avregistrerad,
och snart vet ingen längre båtens identitet. Det är
kappseglingsnumret J10 514 som
ska sitta i seglet. Klassningsnumret är 614. Registreringsnumret är
514. (614-100=514)
Byggda Långedragsjullar : J18=130, J22=52,
J14=133, J26= 9, J10=602
Byggda Långedragsjullar totalt : 926.
Torsten Andersson i LSS var
förutsättningen för att
www.julleregister.se finns!
Torsten Andersson, LSS kulturbärare
och nestorn i Långedragsjulleregistret
har lämnat oss 92 år gammal 2022-02-09.
Torsten är sörjd och saknad av många,
särskilt av oss seglare!
Torsten sa alltid : Glöm inte att Långedragsjullen du äger, har
du till låns
för kommande generationer, så sköt och bevara den väl!
Torsten Andersson i LSS har fört kunskaperna vidare om Långedragsjullarna.
En bit
av vår Svenska båtkulturhistoria, från 1930-talet över
krigsåren och in i en tid,
där vi
fick det bättre ekonomiskt, mer
ledighet och då vanligt folk fick råd att köpa
fritidsbåt. Torsten Andersson har fört det handskrivna registret på 1930-talet till
år
2009 då Långedragsjulleregistret
lades ut på nätet av Bengt Arne Runnerström
och blev : www.julleregister.se.
Läs mer om Torsten : http://www.julleregister.se/historik/historia.html.
Här följer Torsten Anderssons egen text :
Historik över tävlingar och
regattor i LSS regi.
Långedrags Segelsällskap fick sitt klubbhus 1945. Innan hade LSS
ett
litet rum,
eller snarare stor skrubb. Då användes ångbåtsbryggan vid Långedrag som startplats.
LSS kämpade under enkla omständigheter. Fram till i början av
1950-talet var det
endast Långedragsjullar och
Kosterbåtar
av olika storlek som deltog i tävlingarna.
För att få delta i
tisdagsseglingarna
(poängseglingar) måste man vara medlem i LSS.
Det var på den tiden likadant i andra
segelsällskap. Regattorna
däremot var öppna
för alla. Vid LSS 40-års Jubileumsregatta 1963 deltog 23 olika klasser.
Följande båttyper har deltagit i LSS tävlingar :
Drakar, 5,5:or, B22:or, Starbåtar, Soling, IF-båtar, Nordiska Folkbåtar, Viggar,
Andungar, Stjärnbåtar, Spiggar, BB11:or, Flying Dutchman, 505, Flying Junior,
Finnjollar, OK-jollar, Laser, E-jollar, Trissjollar, Långedragsekor, GKSS-ekor,
Lill-Triss, Jolly Scott och naturligtvis
Optimistjollar. Det har funnits fler båttyper,
men de har varit relativt
sett små klasser. Inte att förglömma Julleklasserna och
diverse
Kosterbåtar.
Kappsegling med Stjärnbåtar vid Långedrag.
LSS var på sin tid känt för sina långa banor. För de
större båtarna gällde det inte sällan
rundning vid Rödskärsbådan alternativt Rossbådan. Båda åt Grötöhållet. Mot syd
runda-
des ofta Klevagrundet. Då gällde det att ha med sig proviant om det
var svaga vindar.
Under i synnerhet 1950-talet hade LSS ett givande
utbyte med Marstrands Segelsällskap.
Eftersom många MSS:are hade Långedragsjullar, var detta naturligt.
Innebörden var att
MSS kom till LSS regattor och tvärt om.
Den mest namnkunnige från MSS var Calle Båysen.
Han deltog i regattorna långt efter
att han fyllt 80 år. Han vann
många tävlingar med sina J18. Varför valde Calle Båysen
att segla J18? Jo han fick förtroendet att segla just en J18 som
var utlottningsbåt under
1940-talet. Han blev
så nöjd med båten att han beställde en för egen
räkning. Detta fick
till följd att han under årens lopp beställde
ytterligare tre J18. Samtliga hade namnet :
"Flamman". Läs mer om Calle Båysen och hans "Flammor" på
J18 nr 44,
J18 nr 102,
J18 nr
108, J18 nr
118.
Calle Båysen gastar i sin
J18 nr 118 med sonen Olle Båysen till rors.
LSS hade en speciell pokal : "Jullepokalen". Enligt en
respittabell, långt före Lystabellen,
hade
samtliga Långedragsjullar alltifrån 10-jullar till 22-jullar chansen att
erövra den.
Denna pokal var det finaste pris en julleseglare kunde
vinna. Pokalen har många kända
namn ingraverade. Den som senast erövrade
pokalen var Lennart Bergqvist med J18
nr 100 "Puck". Efter tre segrar
tog han hem priset för gott. Se pokalerna på :
J22 nr 1,
J22 nr 33,
J18 nr 100
och J10 nr 59.
Om Jullepokalerna 1938-1969 och deras vinnare :
Man seglade om "Jullehornet"
en gång om året från 1938-1944.
Efter tre segrar 1938, 1939
och 1944 vanns Jullehornet för gott 1944 av Joel
Hellman i J22
nr 1 "Nabben
II".
Det var Filip Anås som satte upp vandringspriset Jullepokalen. Det
bestod av ett dryckeshorn
med silverbeslag, därav kallades det för "Jullehornet".
Priset skulle gå till den snabbaste Långedrags-
jullen. Första båt som vunnit tre segrar, tog hem priset för gott. Det
fanns också plaketter som kunde
vinnas klassvis. T.ex. den snabbaste J18 det året fick guldplakett, näst
snabbaste silverplakett osv.
De olika båttyperna kunde segla mot varandra genom ett slags respit-tal
liknande dagens LYS-tal.
LYS växte fram på 1960 och 1970-talen.
Så här kunde en prisutdelning se ut i Långedrags
Segelsällskap LSS på
1940-talet.
Orförande Alfons
Eriksson håller
upp Jullehornet medan Olle
Theander ser
på. (Se J18
nr 16).
LSS satte upp en nytt vandringspris och seglingarna fortsatte om Jullepokalen 1945-1954.
Denna Jullepokal togs hem för gott 1954, av Olof
Andersson (Olle
"Kakao") i J22
nr 33
efter tre segrar 1949, 1951 och 1954.
LSS satte upp ett tredje vandringspris : Jullepokalen
1955?-1969.
Även denna Jullepokal
togs hem för gott av Olof
Andersson i J22
nr 33 efter
tre segrar 1966, 1967 och 1969.
(Se och läs mer om Jullehornen på J22
nr 1 och J22
nr 33).
Här nedan följer Långedrags SS. register över vinnare av Jullepokalen
1938-1959 :
1938 J22
nr 1 "Nabben II" Joel Hellman.
1939 J22 nr 1 "Nabben II" Joel Hellman.
1940 J22
nr 15 "Ziba" Holger Johansson.
1941 J18
nr 35 BSF.1941 Artur Scherman.
1942 J18
nr 28 "Julie II" Artur Scherman.
1943 J22
nr 5 "Skarven" Efon Widén.
1944 J22 nr 1 "Nabben II" Joel Hellman.
1945 J18
nr 87 "Thalatta" Bengt Stigwan
1946 J18
nr 82 "Svanungen" Olof Andersson.
1947 J18
nr 85 "Joker II" Olle Theander.
1948 J18
nr 77 "Tärnan" Harald Myrén.
1949 J22
nr 33 "Svanungen" Olof Andersson.
1950 J18
nr 100 "Puck" Hans Zelander.
1951 J22 nr 33 "Svanungen" Olof Andersson.
1952 J18 nr 100 "Puck" Hans Zelander.
1953 J22
nr 34 "Puck" Gunnar Persson.
1954 J22 nr 33 "Svanungen" Olof Andersson.
1955 J18
nr 102 "Flamman" Calle Båysen.
1956 J18
nr 92 "Stardust" Per-Olof Lomberg.
1957 J18 nr 102 "Flamman" Calle Båysen.
1958 J18
nr 107 "Katja" K.Nordström.
1959 J18 nr 92 "Stardust" Per-Olof Lomberg.
Kappsegling i J18. Pelle Lomberg leder i J18 nr
92 "Stardust", följd av J18 nr 100 "Puck"
med Lennart Berqvist, "Farbror Ragnars" J18 nr 77
"Tärnan" och J18 nr 45 "Raggen" m.fl.
OBS! J18 nr 92 och J18 nr 100 har genomgående lattor. Ingen "burkar".
Hovås 1946-1948.
Kappsegling om Jullepokalen 1963 : J18 nr 100 "Puck" leder följd av J22 nr
33
"Svanungen"
med Olof Andersson i LSS. m.fl. OBS! Masternas
lutningsvinklar!
Besättningen i Lennart Bergströms J18 nr 100 "Puck" var
först med att "burka"
dvs. ligga utanför lovarts reling för att väga upp båten, och därmed kunna ta mer
vind = högre
fart.
Tro nu inte att LSS endast har jullar i sitt program. Sedan
början av 1970-talet har
LSS
arrangerat åtskilliga tävlingar för
diverse klasser. För Lys-båtar har LSS arrangerat
Knalterundan
samt
Bohusläns 100 milasegling. Långedrag-Lysekil och åter. LSS har
under många år varit medarrangör av GT-optimisten. LSS har
bl.a. arrangerat diverse
regionkval för olika båttyper :
Flertal DM för IF och Folkbåtar. Rikskval för
OK-jollar. Grand Prix-Rikskval för Laser.
Lag-SM för Optimistjollar. SM för Finnjollar och OK-jollar.
SM för lagsegling IF och
Folkbåtar. NM för Optimistjollar och E-jollar. VM-kval för
OK-jollar.
LSS tidigare ordförande Ivar Ahlgren och Björn
Johansson är de som dragit igång
ovanstående stora och mycket
ansvarsfulla tävlingar. Tävlingar som gett LSS det bästa
anseende från deltagare och deras respektive förbund. Ordföranden i
LSS för traditio-
nen vidare. LSS har för framtiden högt ställda mål
att arrangera lika stora tävlingar
som tidigare.
www.julleregister.se