J18 nr 108


J18 nr 108. Den enda bild som vi hittills sett av Calle Båysens berömda "Flamman"! 
Inskickad 2015-01-09 av John Persson i Trelleborg. Hur har denna vackra båt lyckats
undgå kameran i så många år? Trots sitt berömda ursprung!

                                                                                               
J18 nr 108 "Flamman" ritades av Tage Hellman och byggdes 1948 vid
Bröderna Knut och Nils Jacobssons Båtbyggeri i Munkeby Dragsmark.
 
Detta berättade Knut Jacobsson själv 091206 i Dragsmark. Knut var på väg att fylla 86 år!
Båten blev aldrig klassad enligt det gamla registret. Båten hette "Flamman" som alla Calle
Båysens båtar, då den ägdes av den då 75-årige Calle Båysen på Klåverö i Marstrand. 

Han kappseglade i Uddevalla SSViken den 17/7 1949. Enligt Anders Thölén i Göteborg
fanns "Flamman" med i Seglarbladets resultatlistor för kappsegling 1950.
  
Båten var registrerad i GKSS 1951, som "Kalypso" med ägare Eva Pinéus. (Årtalet 1951
är troligen fel. Det bör vara ca 1959. Se nedan).

Calle Båysen seglade hem LSS Jullepokalen med en av sina "Flammor".
Det måste varit J18 nr 108 åren 1955 och 1957.
 

Arne Pinéus i Göteborg
 berättade 2012 att hans föräldrar Cay och Eva Pinéus köpte
båten i slutet av 1950-talet av Calle Båysen och hade den till i början av 1960-talet. Arne
seglade Marstrandsregattan ett år med "Kalypso".

Rolf Lipschutz kom till Båtmässan i Göteborg 2014 och berättade följande : Vi köpte
J18 nr 108 år1966. Gast i båten var Staffan Rydin. J18 nr 108 gick under i hamnen på
Öckerö
i den stora stormen 1969. Resterna av båten köptes av Båtvarvet på Öckerö,
men om de någonsin gjorde i ordning den vet jag inte.  

Uppenbarligen gjorde varvet det, då båten fick ett fortsatt liv, men i Alingsås och i sjön
Mjörn. Lars-Ove Erneklint berättade att J18 nr 108 hette "Ada" när han kappseglade
med den i Alingsås. Ulf Melin i Alingsås SS var ägare 1970-1973. Båten fanns med
i Alingsås SS Seglings-Program åren 1974 och 1977 som "Ada" med ägare Kjell
Johansson i Alingsås SS
. Han ägde båten åren 1973-1978.
(Uppgift : Ulf Lycke i Nyköping 2012 och Alingsås SS).

Seglen i dacron till J18 nr 108 var till salu på blocket i november 2014!
Efter brev till ägaren kom ett E-brev 2015-01-08 där John Persson i Trelleborg skrev
följande : Jag var ägare till J18 nr 108. Flyttade båten från Båstad till Pukavik. Den var
i dåligt skick. Lite dragspel. Förnyade 3 kölbultar och ca 100 mässingsskruv etc. När vi
avvecklade vår båtplats i Pukavik överlät vi "Pinta" till Pukaviks båtklubb.

Båten blev lekbåt på ett dagis i Pukavik, enligt John. Kvar finns ett ställ segel plus storskot
i RF komplett med tamp, samt ett fockskot. (Det där med dagiset i Pukavik visade
sig vara fel. Båten hamnade i Mörrum! Se nedan.)

E-brev från Pukaviks Båtklubb 2015-01-16 : Båten sjönk vid något tillfälle vid bryggan
och det var några medlemmar i Båtklubben som hjälpte till att få båten flott igen, Hon stod
sedan på land några år och ca 2006 tog Roger Andersson hem båten.

Det kom ett E-brev 2015-01-15 från Roger Andersson i Mörrum : Båten står i vår
trädgård med riggen på. Vill minnas att båten pallades upp här i september 2006. Hon har
givetvis passerat bäst före datum, skriver Roger. (Se båten i trädgården på bild nedan!)

Den är vacker där den står och glädjer oss mycket. Ursprungligen var den reklampelare
för min frus verksamhet i huset. I masten satt en stor flagg med "Rafi Konsthantverk".
Det syntes väl från vägen. Båten är bara ändrad på så vis att ett golv är lagt från sittbrun-
nens akterkant, till fören. Ett bomkapell ligger över och mina barn och deras kompisar
har sovit där ibland, då de var mindre. Några sommarmorgnar har jag och min fru åtnjutit
frukost i dess sittbrunn.  -  Kölen behöll Pukavik. Den såldes som skrot. 

Tanken har varit att Ovatrola "Pinta". 20 liter står i källaren och väntar.... Men tiden, den
tiden jag förfogar över är på tok för kort. Våra tre barn är idrottare och vi kör dem dag-
ligen till träningar, huset ska underhållas, två bilar ska vårdas, våra andra båtar en Flamin-
go 40, en 606-a och tre Optimistjollar ska skötas och användas. Vi båda vuxna jobbar
mer än heltid och på helgerna jobbar barnen, vilka då behöver köras till sina arbetsplatser.
Dom är 11, 14 och 16 år. Och körkortsträningen har inletts....

Detta mejl togs med, då det där med att få tiden att räcka till, är en gemensam
problemfaktor för många Svenska familjer i dag. Det är en viktig orsak till att folk
ofta säljer sina träbåtar, ofta familjeklenoder, då tid till skötsel saknas, enligt vad
som anges som skäl.

Roger skrev vidare : Plasten har tagit över. Jag växte upp med linolja, tjära och Caskofen.
Farfar var fiskare och nitade ihop sina båtar själv. Pappa, båttokig och även han byggde
sina båtar själv. Den sista en Becker 33 i mahogny, döpt till "Beatrise" som numera finns
i huvudstaden.  -  Roger abetar på Karlskrona Marin. En del av Hasslö Båtvarv.
Men före det, från 1980 till 2003, i 23 år seglade Roger Andersson runt jorden
några gånger
En lärorik tid, enligt Roger.

Med den bakgrunden är det inte konstigt med en världsomseglare i familjen!
Fiskaren - Båtbyggaren - Världsomseglaren. Detta inger respekt!  Vi kan förstå
att det var... en lärorik tid!  -  Vi letade efter siste ägaren till en båt (J18 nr 108)
och fann en världsomseglare!  Sådant händer inte varje dag!
  
Se reportaget nedan i tidningen : På Kryss!

Ägarlängd :
1948-ca1959     "Flamman"     Calle Båysen  Marstrand 
1959-ca1962     "Kalypso"       Cay och Eva Pinéus  Göteborg
1966-1969         "Kalypso"       Rolf Lipschultz  Göteborg
1970-1973         "Ada"              Ulf Melin Alingsås SS
1973-1978         "Ada"              Kjell Johansson  Alingsås SS
?                          ?                     ?
?                        "Pinta"             John Persson  Trelleborg
?      -2006        "Pinta"              Pukaviks Båtklubb
2006-                "Pinta"              Roger Andersson  Mörrum
  
J18 nr 108 "Flamman" är skrotad som seglande och står i en trädgård i Mörrum.



Roger Andersson i Mörrum skriver i ett E-brev 2015-01-19 : Gissar mig till att båtens skick
inte är lika glädjande för en träbåts idyllialist. Men den är nu för alltid dokumenterad.

Slutet för alla båtar och allsköns ting är mestadels en brist på omvårdnad, skriver Roger i sitt E-brev.
 
Det är inte så vanligt att båtar visas på bild stående i trädgårdar, men det är trots allt ett öde
som många träbåtar har gått- och kommer att gå till mötes. Vad är alternativen? När båtens
skick till slut är
sådant att den blir för dyr att renovera, vad gör man då? Blir den lekbåt på
dagis? Sänker man den? Sågar man ved av den och eldar upp den? J18 nr 108 blev reklam-
pelare och trädgårdsbåt att fika i. Rätt eller fel? Kanske är det sin värdighet som båten för-
lorar när den inte sköts, oavsett var och hur den står....?



   
Reportaget ur tidningen På Kryss (09/2014) om Roger Anderssons världsomsegling :

www.julleregister.se