J14 nr 1
Långedragsjulle med
J1 i seglet. Kan detta vara J14 nr 1?
(Se nedan!)
J14
konstruerades av Hjalmar Olsson 1934 och J14 nr 1 bör ha byggts
samma år av
Bröderna Arvid och Gustav Karlsson i Svineviken,
Orust.
Båten klassades troligen inte förrän 1938, enligt Torsten
Andersson i LSS. Förste ägare var
Josef Andersson Carnegiegatan
3 i Göteborg enligt det handskrivna
Julleregistret från 1930-talet
som ligger till grund för hela www.julleregister.se.
Ägarlängd :
1934-? ? Josef Andersson Göteborg
Var J14 nr 1 finns i dag vet vi inte.
J22 nr 1 och J26 nr 1 finns alla dokumenterade, men inte J14 nr 1. Varför?
Här ett försök till utredning av vad vi vet om de tidigaste J14-Jullarna och segelmärkningen :
album från 1934. Det är samma båt som nedan, men då hade den gaffelrigg.
Ur Stjärnbåten.se lånar vi GKSS Fartygsregister från 1933, inskickat av Rudolf Aust i Uppsala 2013.
Här hittar vi "Triplex" som en 5 m. lång gaffelriggad Julle med ägaren J.E.Remler i Göteborg.
I en senare resultatlista hittar vi "Triplex" som en 14 kvm L-julle med samma ägare J.E.Remler.
Redan här inser man att båten på bilden ovan med nummer 35 i seglet inte är en J14. Den har
gaffelrigg! Det är en Bohusjulle eller Allmogejulle som fanns redan 1931. J14 nr 35 byggdes 1946!
Om båten ovan senare blev klassad som en J14, efter att ha bytt till Bermudarigg, är båten en av
de äldsta J14 vi känner till. Men vilket segelnummer fick den då? Och var kommer segelnummer
35 ifrån? Hur hänger detta ihop?
Det finns en notering från GKSS höstregatta den 13 augusti 1938 att "Triplex" då seglades
av Einar Remler. Årtalet 1938 stämmer heller inte med byggåret 1946.
Bosse Theander skrev ett E-brev 2016-03-31 och bifogade fyra bilder från J14 "Triplex" :
Min morfar Einar Remler och mormor Anna Remler.
J14 "Triplex" seglades på 1940-talet av Bosse Theanders morfar Einar Remler (se J18 nr 16).
Båten var registrerad i GKSS 1948 och 1951 som "Triplex" med ägare J.Einar Remler.
Mormor Anna Remler, morfar Einar Remler och Britta Andersson, Annas brorsdotter, i J14 "Triplex".
Båten var från början gaffelriggad. (Se ovan!) Bosse Theander skrev i ett E-brev 2016-04-22 :
Jag tyckte att storseglet var väldigt konstigt beslaget under bommen. Efter ett tag kom jag på att det inte
är bommen utan gaffelbommen. Man ser det tydligt på att fallet sitter fast långt akterut på gaffelbommen.
Kopparholmen utanför Långedrag 1934. Syskonen Remler och J14 "Triplex". OBS! Bermudasegel!
Varför hette båten "Triplex"? Det fanns en sorts lampa med ledad stång på 1950-talet som kallades
för Triplexpendeln. Den uppfanns av J.P.Johansson som blev världsberömd för att ha uppfunnit den
ställbara rörtången och skiftnyckeln. Bosse Theanders morfar var representant för lamporna i Göteborg.
Och så var de släkt! J.P.Johansson var Bosse Theanders morfars mors kusin :
Uppfinnaren J.P.Johansson med skiftnyckeln i bröstfickan. Skiftnyckelns delar och Triplexpendeln.
I ett E-brev 2011-07-02 berättade Roger Andreasson i Grundsund (*1929) följande :
Jag är Långedragspojke och gastade på kappseglingar med J14-jullar. Jag hade ingen båt själv,
men seglade först med en ilsken herre som hette Remler, som var fastighetsägare i Göteborg.
Jag kommer inte ihåg numret på båten eller namnet. Remler var mest sur för att han aldrig vann.
Det var gasten som fick skulden, men jag fick alltid en stor chokladkaka av honom efter seglingen.
Han blev inte gladare när jag fick låna båten och segla en juniortävling. Jag var 14 år och seglade Ahrenbergsregattan 1943, och vann! Med mig hade jag Uno Eriksson (Hisings Backa) son till
dåvarande ordföranden i LSS Alfons Eriksson.
Den mesta tiden seglade jag dock med Bibbi Åkermark i J14 nr 2 "Smart II". Vi hade en fördel
med att vi kunde ta upp båten på slip för att torka och polera botten innan kappseglingen. Jag hade
tillgång till slipen, då min pappa ägde Långedrags Båtvarv.
Översta bilden har Bosses Theander hittat i sin mosters album, med undertexten "Triplex" som
var hans morfars, Einar Remler båt. Albumsidan är daterad 1934.
Bosse Theander berättade 2016-03-31 i telefon att hans morfar Einar Remler var lite vresig.
(Se Roger Andreassons berättelse ovan!) Einar hade dock bitar av kandisocker i ett snöre som
hängde högt upp på väggen hemma, utom räckhåll för barnen, som kastade lystna blickar på god-
sakerna. Einar gav ofta kandisocker till barnen!
Bosse berättade vidare att han har en kristallvas som "Triplex" fick som 1:a pris i något som
kallades för Jubileumsseglingen i Långedrag 29/7 1944. - I samma album hittade han bilder
på J18 nr 16 (eller som det stod i seglet : J16 18 ), daterade 1936. (Se J18 nr 16).
J14 nr 35 byggdes 1946. J14 "Triplex" fanns redan 1931, se priset ovan, ett cigarettetui i tenn
från 1932 och LSS-pokalen nedan från 1931, som Bosse Theander hittade 2016-06-29 hos sin
dotter i Asker, Norge. J14 "Triplex" kan heller inte vara J14 nr 1, då den första J14-jullen
ritades av Hjalmar Olsson år 1934 och byggdes säkerligen samma år.
Det står bara 35 i seglet på "Triplex". Det står inte J14 vilket det gör på alla klassade J14,
utom de som var klassade av BSF (Badgästernas Segel Förbund). Där stod det J15 i seglet
och ett nummer. (Se bild nedan!) När sedan BSF avsalutade sin verksamhet, konverterades
alla BSF:s J15-jullar till J14 och fick segla på dispens, då J15 hade mer kvm segel än J14.
(Se J14 nr 6).
Detta stärker uppfattningen att "Triplex" var en omklassad båt. Bosse har pratat med sin
bror Pelle Theander som ansåg att J14 "Triplex" var en Allmogejulle, dvs. en lite slankare
och kortare Julle än de som byggdes senare, enligt Torsten Andersson i LSS.
I GKSS Farttygsregister ovan, var "Triplex" gaffelriggad. J14 är Bermudariggad!
Detta tyder på att Pelle hade rätt. J14 "Triplex" var en Allmogejulle. Men varför 35 i seglet?
Einar Remler hade med BSF att göra, minns Bosse. Kanske var han medlem i BSF?
Kan det vara så att Einar seglade med sitt gamla BSF-nummer 35, men att han tagit bort
J15 i seglet? Mot detta talar Torsten Andersson i LSS som menar att det bara var ett fåtal
J14 ej över 10 st. som klassades av BSF som J15.
Hur det ligger till med detta får vi nog aldrig veta. Det finns ingen längre i livet som känner
till hur denna konvertering gick till. Vilket segelnummer fick en J15-julle när den blev en J14?
Vi vet att J15 nr 1 blev J14 nr 2, och att J15 nr 3 blev J14 nr 6. I detta finns ingen logik.
Bosse Theander skickade ett E-brev 2016-05-24 : Har kollat 1930-talet i GKSS Seglarblad
och där finns "Triplex" under alla år. Det finns ingen 1929 så vi kan ju anta att båten byggdes 1930.
Efter 1940 finns det inte något fartygsregister längre. Men 2016-05-31 hittade Bosse ett kappseg-
lingsresultat från 1943 där Triplex vann sin klass : J14 (se Ahrenbergsregattan 1943, längst ned).
Det vi nu vet är att "Triplex" ursprungligen var en 5 m lång gaffelriggad Allmogejulle,
byggd 1930 och som senare fick Bermudarigg och ev. klassades av BSF med J15 i seglet
och nr 35? Tills vidare forskning får vi nöja oss med detta.
"Triplex" prissamling.
Ingrid Remler (Theander), Yngve Remler, Inga-Lisa Remler och Inga? Ahlgren.
"Triplex" 1941. Bertil Remler, Eivor Andersson (Remler), Yngve Remler och Hans Weinhöffer?
Berit Sjögren, Hans Weinhöffer? Yngve Remler och Eivor Andersson i sittbrunnen på "Triplex".
Yngve Remler och Eivor Andersson i "Triplex".
Badgästernas Segel Förbund lottar ut 4 st. 15 kvm Jullar, står det på skylten. Göteborg 1935.
Bild ur boken : "Artur Nilssons Göteborg - genom konstnärens öga". ISBN. 978-91-87171-20-8.
Bilden inskickad av Bengt Jansson (J10 nr 225) 2019-11-01. Båtarna är nybyggda. Kan en av
båtarna vara J15 nr 8 byggd samma år 1935? (Se nedan) Eller byggdes det fler J15 samma år?
Lastbilskö med båtar som ska in på Båtmässan i Göteborg... någon gång efter 1942. Närmast en
Hjalmar Olsson-ritad Långedragsjulle (J10?), sedan en motorsnipa, därefter en Drake och sist en
större båt, troligen en Koster. (Jmf. bilderna nedan från smma tillfälle).
Båtarna togs in genom reservutgången. Kanske är det den nye ägaren... med rorkulten t.v.
Inne på Båtmässan ses tre eller fyra Långedragsjullar. LSS utlottningbåt för året en J18 eller J22
med LSS runda märke i seglet och BSF Badgästernas Segel Förbunds två J15 nr 1? och J15 nr 2.
T.h. En Drake S6 och en stor Koster, kanske båten på de båda bilderna ovan?
J15 nr 8. Susanne Olofsson och Marita Malmsten var ledare för Lidingö Sjöflickscoutkår i slutet
av 1960-talet. Båten var som synes helt i originalskick. Den byggdes i Göteborg 1935 enligt SXK matrikel
år 1949. Längd : 5,0 m Bredd : 1,75 m. Båten ägdes 1949 av fotograf E.Welinder i Djursholm.
Båtens namn var då "Kiki". (Uppgift : Anders Wiss 2016-01-16). (Se nedan).
J15 nr 8. Susanne Olofsson och Marita Malmsten i sittbrunnen. Vilket nummer J15 nr 8 fick
när båten konverterades till J14, vet vi inte!
J15 nr 8 deltog i SS.Frams Jubileumsregatta år 1946 och seglades då av R.Cherman enligt startlistan.
(Detta måste vara båtkonstruktören Roy Scherman?) Båten var registrerad i BSF (Badgästernas
Seglarförbund) med 15 kvm segel.
Gilbert Holmström i Göteborg berättade i telefon 2019-02-22 om "Spökbåten" : J15 nr 2 "Dolo"
som ägdes av familjen Eklund. - Vi ser att J18 nr 3 hette "Inger" seglad av J. Eklund. Att 14-jullen
nr 3 "Nautic" seglades av Gunnar Persson i Grupp B Klass I. Vad menades med detta?
Gilbert Holmström skickad ett E-brev 2019-04-24 om J15 nr 2 "Dolo" och båtens slutliga öde.
Ur tidningen Folkbladet i juni 1947 hittade Gilbert följande notis : Fem omkomna. Närmast tropiskt
klimat denna juni med +25C varmt badvatten och våldsamma åskväder. Fruktansvärd seglingsolycka
på Bråviken. Fem Norrköpingsbor drunknade, när deras båt råkade in i en hastigt uppkommen stormby.
Från Lindö hade de tagir sig till Getå, varifrån de skulle vidare mot Sandviken (Vikbolandet?)
Någonstans däremellan måste katastrofen ha inträffat. Några vittnen till olyckan fanns inte.
Kringflytande klädespersedlar dök under de närmast följande dagarna upp på lite olika platser.
Gilbert Holmström skickade ett nytt E-brev 2019-05-02 : Har gått vidare beträffande J15 nr 2 "Dolo"
men här tar det stopp för tillfället. Jag måste ta mig till Norrköping för att gräva i arkivet. Här är min story :
Min sju år äldre bror Chris och bröderna Ståhlgren var bästa kompisar på Kalvsund under sommarloven
på 1940-talet. (Se J10 nr 325). När bröderna fått sin J10 nr 325, tjatade Chris envist på föräldrarna om
att få en Stjärnbåt eller likvärdig båt, helst snabbare än en J10. Pelle Eklund, som finns med på startlistan
vid SS.Frams 50-års Jubileumsregatta 1946, var sommargäst på Kalvsund. Pelle tillfrågades, då ryktet sa
att han var på gång att sälja sin J15 nr 2 "Dolo" samma höst. En affär var på gång när Pelle meddelade att
släktingar i Norrköping hört av sig och ville köpa båten. Släkten hade s.a.s. förtur.
Vi blev en aning uppskakade när nyheten nådde oss att båten förlist utan ett spår på Bråviken i juni 1947.
Min far var gammal kanotseglare (han grundade Grötö kanotklubb) och tyckte nog att alla jullar i allmän-
het var en aning tråkiga och tröga seglare. "Dolo" var ett undantag från denna regel, snabb och liksom
Stjärnbåten något överriggad. Man kan undra om inte BSF (Badgästernas seglarförbund) hade just
Stjärnbåten i tankarna och ville konkurrera med denna.
Vad man inte tog med i beräkningen var att en långkölad julle inte har förmågan att parera en häftig kastby
genom att gå upp i vind lika snabbt som en Stjärnbåt. Att LSS riggade ner J15 till J14 var därför logiskt.
Under krigsåren var somrarna heta och lokala tropiska oväder kunde slå till. "Hagel som nötter över Kalv-
sund" var en rubrik ur GP sommaren 1944. "Dolo" drabbades även vid detta tillfälle, kantrade och sjönk
ca 100 m från Kalvsunds södra udde. Besättningen sam i land och man draggede efter båten som sedan
vinschades in på grunt vatten och länsades.
_____
Läs vad Carl-Erik Carlsson (J22 nr 34) säger :
Stig Carlssons bror hette Carl-Erik Carlsson. Han var gast åt pappa Carl Carlsson i allmoge-
jullen "Jolly". De vann många kappseglingar. Carl-Erik (*1931) var 15 år då pappa Carl, som
kallades för "CalleJolly" vann SS.Frams 50-års Jubileumsregatta 1946. (Se startlistan ovan!)
Carl-Erik Carlsson i Fiskebäck, 85 år 2016, berättade 2016-01-25 i telefon : Från början
bestod LSS bara av allmogejullar. Sedan byggdes Hjalmar Olssons konstruktion, de klassade
Långedragsjullarna som var något kortare än allmogejullarna. De längre Allmogejullarna var
därför snabbare. De klassade Långedragsjullarna fick alltid stryk på kappsegling av pappa
Carl Carlsson i sin allmogejulle "Jolly". Carl hann med en kopp kaffe efter att ha gått i mål,
innan de andra klassade Långedragsjullarna seglat över mållinjen.
Därför placerade LSS allmogejullarna i en Grupp B. De mättes in med båtarnas längd, bredd
och segelyta. J18 kallade Grupp I och II. Grupp II var något längre. Ändringen gjordes 1940.
Carl-Erik Carlsson skrev ett brev 2016-02-24 : När LSS bildades fanns enbart Allmogebåtar,
Jullar och Kostrar. SS.Fram hade ju funnits några år och hunnit klassa Kostrarna. LSS gjorde på
liknande sätt längd-bredd-förhållande och segelyta blev parametrarna som styrde klassindelningen.
"Jolly" var 5,35 m lång och 2,18 m bred och Sy 18 kvm. Hon var alltså kortare än J18 Grupp I.
I brevet 2016-02-24 skrev Carl-Erik Carlsson vidare : Beträffande frågan om J15:s ändring
till J14 är en gåta. Jag har haft ett långt samtal med Torsten Andersson i LSS, men vi kan inte
komma på hur det gick till. Klart är att vi känner till flera J15 som blev J14. Hur detta gick till
är inte klart. Däremot vet vi att BSF, Badgästernas Seglarförbund, inte varit inblandade i några
Julleregistreringar.
Lars Nygren i Varberg (J14 nr 40) skickade ett E-brev 2016-06-12 : Har pratat med min syster
Eva Nygren. Hon kom ihåg att J14 nr 40 såldes vidare 1975 och att hon i stället köpte J15 nr 17
i Skalla hamn på Onsala. (J15 tillverkades i kanske inte mer än 10 båtar enligt hörsägen). Båten
döptes 1975 till "Aglaia". Båten gick sönder 1978 när den tappades från en lastbilskran.
Lars Nygren skrev vidare i ett E-brev 2016-06-12 : Kommer ihåg att det fanns en J14 vid namn
"Acca" som ägdes av Valter Krook, som hade Valter Krook & Co. Denna båt var ingen J14 utan
en B14. Båten sågs i en journalfilm från 1965 som handlade om Varberg som sommarort. Vet ej
båtens segelnummer.
Det fanns en Breviksjulle, en båttyp som var mycket smalare än Långedragsjullarna. Rolf Jansson
stark man i BSS, Breviks Segelsällskap, bildat i slutet på 1930-talet, var initiativtagare till B-Jullen.
I en bordsvisa från någon BSS-fest hette det : "Alla så heter de något på lita"... Som synes ovan i start-
listan från SS.Frams Jubileumsregatta 1946 deltar 14-jullarna från BSS och heter något på "lita"...
"Tockalita", "Zickalita". De är alltså Breviksjullar.
Längre ned i startlistan, under Långedragsjullar Grupp B Klass 1 seglade J14 nr 3 "Nautic"och
J14 nr 4 "Jolly". "Jolly" seglades av Carl "Callejolly" Carlsson. Han seglade "Jolly" åren 1934-
1956. Båten såldes 1957. "Jollys" konkurrent var Bohusjullen "Nautic" seglad av Gunnar Persson.
Gunnar sålde sedan "Nautic" efter att han och hustrun Majken köpt J22 nr 34 "Puck".
J14 nr 3 "Nautic"? med Gunnar Persson? (Se startlistan ovan).
Långedragsjulle med J1 i seglet. Betydligt större text i seglet än J7 nedan. Är båten ovan en J14
eller en J18? Kappen verkar större än originalritningen och sittbrunnssargens rundade hörn
akterut verkar vara ett hemmabygge. Det var Tage Hellman som började rita rundade hörn
på J14:s sittbrunnssarg. Men J14 nr 1 konstruerades av Hjalmar Olsson 1934. Den fallande
stäven tyder på en Hjalmar Olsson konstruktion.
År dessa två båtar J14 eller J18? Den ena med J 7 i seglet, den andra är märkt SBK 13.
Närmast en Bohusjulle med sprisegel.
Om J 3 var J18 nr 3 (se nedan t.h.) borde J 7 vara J18 nr 7 eller J14 nr 7?
Höstkappsegling i Långedrag 1938. Ut tidningstexten : "Joker" (J18 nr 16) rundar Elfsborg efter länsen.
J18 kappseglade bara mot andra J18. Det står J 3 i seglet på båten t.h. Om det är J18 nr 3 heter hon
"Inger" och är byggd 1935. (Se J18 nr 3).
Det fanns tydligen fyra olika segelmärkningar : J14 nr xx, J15 nr xx, J nr xx eller bara nr xx.
Se vidare på : J14 nr 2, J14 nr 5 och J14 nr 6.
Bosse Theander skriver vidare i ett E-brev 2016-04-26 : Det har funnits 18-Jullar "Typ 1" och "Typ 2"
eller "Grupp 1" och "Grupp 2", eller som det står i nedanstående tidningsklipp : "18-Jullar" och "18-Jullar
särklass". Det lägsta numret bland "18-Jullar särklass" är 18 ("Kirre III") och "Joker" var ju "18-Julle"
och "Grupp 1". Vad J18 nr 17 var för någon typ kan jag inte se i några resultatlistor, men eftersom den
också är från 1936 så gissar jag på "18-Julle"....
Kappseglingsresultat från Ahrenbergsregattan 1943.
"Triplex" med Robert Andreasson vann sin klass : J14.
Hemma hos Per Theander hittade brodern Bosse en tavla målad av deras far Olle Theander.
Bilden föreställer "Triplex" med nr 35 i seglet och Bermudarigg. (Om Olle se J10 nr 537).
Patrik Pettersson glasplåtar 1907-1959
Patrik Pettersson i Göteborg (*1876-1959) arbetade som maskinskötare på ett snörmakeri i Göteborg.
Patrik köpte 1907 en begagnad Hasselbladskamera för 50 kr och började fotografera sin samtid. Patriks
kamrater på varven hade gått ihop för att köpa fiskarnas gamla segelkostrar, som fiskarna nu sålde billigt
för att kunna köpa nya Kostrar med större bärighet i akterskeppet till nymodigheten... tändkulemotorn.
Utan att tänka på det, fotograferade Patrik Segelsällskapet Frams tidigaste historia.
Patrik Pettersson, här stående t.v. fotograferade släkten, vännerna, barnen, festerna, arbetet, husen m.m.
Bror, Ester och Lennart seglar egen båt 1910. Det ska börjas i tid!
Barnen vid dammen på berget ovanför Patrik Petterssons hus, 1915. OBS! Bondgården i bakgrunden!
Sittande Lennart, Ester, Nisse, t.h. Bror. Flickan i rutig klänning är troligen Ingeborg Emanuelsson.
Ingrid, Daga och Arne vid samma damm 1930. OBS! Skillnaden 15 år senare i klädsel och leksaker.
"Kontikiflotten". Skvalvattnet 30 juli 1950. Farkosten troligen inspirerad av Thor Heyerdahls Kon-Tiki-
expedition 1947. T.v. Berit och Eva, vid flotten Jan och Leif? Efter modellbåtar... större båtar!
Och ändå större båtar att följa med i! Före flytvästens tid. Många barn ombord på Brors Koster
"Reo" vid Skvalvattnet, juni 1944. Bakom bommen Lennart, i aktern Astrid med Eva.
Patrik Pettersson hade 8 barn. Bror var äldst. Bror var så intresserad av segling att han vid känlig
väderlek seglade in till sitt arbete på ADA, Apotekarnas Droghandel AB i Göteborg och sedan hem
igen på kvällen. Roland minns att han och Eva fick godis, 5 öres hallonkola, av Bror när de var små.
Bror bosatte sig i sommarstugan som byggdes om i Andalen på Hisingen. Bror sålde båten på 1960-
talet då hans hustru Astrid (se bilderna) blev sjuk. Att sälja båten gillade han inte. Bror berättade en
gång för Roland i förtroende : Vet du vad jag tycker mest om? Att segla! - Två år senare avled han
67 år gammal.
Patrik Pettersson fotograferade totalt 604 glasplåtar! Patriks barnbarn Roland Caspersson (*1943)
berättade 2016-01-09 : När Patrik dog 1959 skiftades boet. Patriks barn, de åtta syskonen, tog med sig
vad de ville ha. Kvar i huset på övervåningen stod en byrå och i den låg Patriks glasplåtar och kameran.
Dom tog jag hand om. Jag var då 16 år gammal. Roland förvarade samlingen under sin säng. Han flyttade
hemifrån 1974 och tog då med sig kameran och glasplåtarna, som sedan följt med under alla senare flyttar
tills han en dag 2005 skannade ett 60-tal av glasplåtarna. Året därpå 2006, då Roland låg sjuk hemma i
två veckor och inte hade något att göra, tog han fram glasplåtarna igen och skannade alla 604 bilderna.
Roland Caspersson med Patrik Petterssons Hasselbladskamera, som han köpte begagnad för 50 kr
i Göteborg 1907. Foto : Bengt Arne Runnerström www.julleregister.se 2014-11-24 i Uddevalla.
De skannade plåtarna 2005 blev en bildserie som visades i Träbåtshallen, Båtmässan i Göteborg 2013.
I samma lokal satt jag, Bengt Arne Runnerström med www.julleregister.se, och tittade på bilderna. Ju mer
jag såg på dem, desto mer fashinerad blev jag över bildkvalitén och hur ledigt människorna agerade trots nymodigheten... kameran. Inga stela uppställningar! Fotografen var ju inte någon okänd person, utan Patrik
som ju var en av dem, och honom behövde man inte vara rädd för.
Hela denna fotosamling är av mycket stort kulturhistoriskt värde!
Roland Caspersson i Göteborg kommer att skänka kameran och alla glasplåtarna till Sjöfartsmuseet
i Göteborg. Därtill en DVD-skiva med alla de 604 skannade bilderna med bildtexter. Sjöhistoriska
museet i Stockholm och Bohusläns museum i Uddevalla kommer också att få DVD-skivor, liksom
SS.Fram i Göteborg som därmed får sin tidigaste historia i bild. Två båtregister kommer också att få
DVD-skivor : www.kosterbåten.se och www.julleregister.se, där hela bildsamlingens alla 604 bilder
kommer att presenteras med sina bildtexter under 2017.
"Brita" Brors och Astrids första egna båt, en J14-julle, inköpt 1930 med nr 54 i gaffelseglet.
Jullen "Brita" ovan var ursprungligen en Bohusjulle med gaffelrigg och öppen sittbrunn.
Troligen är alla bilderna av "Brita" en och samma båt med kapp... och utan kapp. Ingen
vet när båten fick kapp, om och när båten konverterades till J14 och om båten då fick
Bermudarigg.
I Patrik Petterssons samling finns ett antal bilder på denna J14 med nummer 54 i seglet.
Roland Pettersson och hans kusin Eva Andersson har skrivit samtliga bildtexter i samlingen nedan :
Astrid, Ester, Torsten, Daga och Agda ombord på "Brita" 1931.
Torsten Johansson seglar "Brita" 1931. (Han bytte namn på 1950-talet).
Flickor i Julle, troligen Brors och Astrids "Brita" som köptes den 30 mars 1930. Köpebrevet finns kvar.
Ev. Astrid i vit hatt (skymd). Jag känner inte igen någon av de andra personerna på bilden. Troligen vid
Vargö dit mina föräldrar ofta brukade segla.
Troligen "Brita" vid Framnäs 24 juni 1931. Bror och Astrid t.v. Torsten och Ester vid masten.
Astrid på "Britas" däck. Tidigt 1930-tal.
Lennart Pettersson och okänd man.
Bror vid rodret ca 1930. Troligen "Brita".
Bror på bryggan. Jullen t.h. är troligen "Brita".
Bror seglar.
Bror och Astrid i "Brita". Tidigt 1930-tal.
Astrid på brygga. Troligen Långedrag ca 1930. Jullen "Brita" t.h.
Bror i "Brita". Bror och Astrid seglade sommaren 1936 till Fjällbacka. Har loggboken kvar.
Här ovan ses "Brita" med kapp och nedan "Brita" utan kapp. Den nedre bilden är alltså äldst.
"Böljan" 1929. Torsten, Bror, Ester och Astrid. "Böljan" inköptes för 125 kr.
"Brita" och "Böljan". Tidigt 1930-tal. "Böljan" ägdes av bröderna Pettersson tillsammans.
Samling på berget med fiol(!) I mitten Bror, Ingeborg Johansson, väninna till Astrid och Astrid.
"Brita" ligger i vattnet nedanför.
"Böljan" och "Brita". Fr.v. i "Böljan" Arne, Nisse?
Bogsering. På väg till varvet.
Bror i "Brita".
Ester skymd av hatt, Torsten, Astrid och två okända akterut.
Astrid i "Brita" tidigt 1930-tal. Carlstens fästning i Marstrand ses i bakgrunden.
"Brita". Bror t.h. med okänd.
Astrid ombord på "Brita" 1930-tal.
På väg till varvet oktober 1930. Patrik Pettersson bogserar "Fyris" med Gösta B. och Nisse ombord,
därefter "Brita" med Bertil Pantzar, sist "Böljan" med Allan.
www.julleregister.se