Bohuseka och Bohusjulle i Hälleviksstrand 2016-09-11.  
Bohusekan ror man eller vrickar. Vrickskåran i akterspegeln är numera ofta bortsågad
 för att få plats med en aktersnurra. Bohusjullen seglas med sprisegel eller gaffelsegel
och fock. Ibland har en inombordsmotor installerats. Bohusjullen kan ha ett litet för-
däck och sittbrunnssarg.


Bohusjullens och Bohusekans akterspeglar, en jämförelse.


Bohusjullen har sprisegel. Skrovet är päronformat för att kunna ta mycket last.
Bohusjullen är snabb på läns!                         Foto : Bengt Arne Runnerström


Bohusjulle 2014 i Trosa. Seglad av Ann Helen Lehmann.


Ann Helens Bohusjulle på land 2014.


Bohusjulle byggd 1930 av Bröderna Arvid och Gustav Karlsson, Svineviken, Orust.
Båtbyggarbröderna hade sitt ursprung i Rånäs (se nedan). De hade byggt ett nytt varv
1917 i Svineviken. Båtens längd 5,1 m. bredd 2,0 m.
 
(Se entrésidan : Långedragsjullar C. Läs om Båtbyggare och Svinevikens Båtvarv).

Svineviken har ingenting med svin att göra, utan heter "Svinnviga" på Orustmål.
Alltså viken som försvinner och blir en ö vid högvatten, som det var i gamla tider
när landet låg lägre än nu pga. landhöjningen. Namnet missuppfattades nog av
kartografen när han skrev ned ortsnamnen till kartan på 1800-talet.

Bohusjullen beställdes för "2 vuxna och 4 barn" av Arkitekt Sten Branzell i Göteborg.
Båten döptes till kejsarnamnet "Heliogabalus" och fick hemmahamn i Långedrag fram
till 1960-talet då den flyttades till Fiskebäck. Efter Sten övertogs båten av sonen Arne
Branzell. Arne avled 2019. Alltså endast två ägare från 1930-2019 (89 år!) 


Sten Branzells son Arne Branzell med dam i Bohusjullen "Heliogabalus".


Arne Branzell till rors.  "Heliogabalus" förde Bermudarigg, inte spri- eller gaffelrigg.


Embarkering. Storskotet var fäst i ett block längst ut på bommen, via ledvagnen till en knap.


Sten Branzell till rors med hunden Happy.


 
Båten såldes i maj 2020 till Linn Heiel Ekeborg och Rasmus Åkesson på Tjörn.
Båten kommer att få byta sitt kejserliga mansnamn till kvinnonamnet "Helia" som
är en förkortning av Grekiskans Heliades "barn från solen". Båten ska restaureras
och kontakt har tagits med www.julleregister.se för råd och tips.


 Bohusjullen "Helia" är plastad från vattenlinjen och ned. Båten har fortfarande kvar sin
långa järnten som tyngd i botten. Detta för att få båten styvare och då kunna bära mer
segel och därmed bli snabbare. Att denna järnten fortfarande finns kvar är mycket ovanligt.
Från denna järnten utvecklades sedan den gjutna järnkölen, för att ytterligare öka tyngden
i botten och därmed öka segelytan och farten. (Jmf. J18 "Finn")


Båten har inombordsmotor. Mast och bom med likränna för Bermudasegel.
Storskotet var fäst i ledvagnen som finns kvar i original, vilket är mycket sällsynt.
Under båtens köl, framför träpallningen, ses den rostbruna järntenen.


- Akterspegelns form ska vara som ett vinglas, sa Båtbyggare Folke Ericson 2009
när han restaurerade J22 nr 1 "Nabben II" i Dalby, Henån. Jämför akterspeglarna!


Bohusjullen "Helia" flyttades från Fiskebäck till sitt nya hem i Hjälteby 2020-05-28.
Båten har ett mycket vackert språng!


Ett litet fördäck med masthål. Motorhuv och aktertoft. Bohusjullen "Helias" vikt
är totalt ca 900 kg. vara motorn 111 kg. Längd : 5.


Båtens form skvallrar om att den inte varit en lastdryg arbetsjulle för fisket (päronform)
utan en lite smäckrare och därmed snabbare båt byggd för fritid, nöje- och kappsegling.


Ledvagnen finns kvar. Härifrån skotades storseglet. Skylten på akterspegeln är oläslig
efter år av fernissande, men här finns troligen beviset för vem som byggde båten.


Motorhuven tagits av, durkarna likaså.


Motorn en MD-6. Här satt tidigare en Albinmotor.


Till höger om båten ligger masten (L : 6,60 m) och bommen (L : 2,80 m).
Om man reser masten i masthålet på fördäck och skruvar fast bommen på masten, är
bommen för kort, för att nå ledvagnen akterut. Hur skotades då storseglet? Kan masten
ha flyttats fram till hålet i däck, om fördäcket byggdes senare? På toftvägarna framför
motorn finns urtag på var sida för två lösa tofter. Kan masten ha haft en ursprunglig(?)
placering med fäste i den främre toften och nedre delen i en mastfisk i spantet under?


Mast- och bombeslag. Början till ett enkelt rullrev?  Sannolikt original från 1930.


Masten med sin likränna förefaller också vara original från 1930. Detta är ingen mast
till en fiskejulle med sprisegel eller gaffelsegel. Detta är en förvånansvärt modern mast
med likränna till en Bermudarigg (trekantsegel). Med en för kort bom fick rorsman halvt
vända sig om för att skota storseglet, vilket var vanligt förr. (Se J22 nr 6). När rullrevet
kom, satte man en rack på bommen och då kunde storseglet skotas framför rorsman.
(Se J22 nr 1). Framtida forskning får visa hur Bohusjullen "Helia" skotades.


 Linn Heiel Ekeborg skickade ett E-brev 2020-07-24 : En hälsning från oss på Tjörn.


Efter lite strul med motorn fick vi i dag äntligen sjösatt "Helia" i Mjölkeviken.


Vi har skrapat bort det konstiga svarta på insidan (tog en evighet) och målat med linoljetjära
och terpentin. Och där det sög bra fick den mer. Sedan har vi satt in en extra provisorisk ek-
bräda i akterspegeln för den var lite rutten. Tanken är väl att större delen av akterspegeln får
bytas ut så småningom. Så har vi slipat och fernissat de värsta partierna på borden och tätat
de största sprickorna. Vi har fäst järntenen i kölen och bottenmålat samt byggt en båtkärra.
"Helia" tar in lite vatten så länspumpen går, men det fungerar bra att åka med i alla fall.

I höst kommer vi att beställa nya segel, och under vintern blir det bl.a. nya durkar och
sittbänkar. Nu har vi bara en provisorisk bräda som sittbänk. Jag såg även ett snyggt
kapell på en av de andra jullarna i Mjölkeviken (se nedan), så ett sånt tänkte jag sy.


Vi tog oss en liten premiärtur i Stigfjorden. Pappa Rasmus Åkesson sitter till rors.


Sindre vår minsting, var inte sälskilt imponerad och vågade knappt gå i båten.
Här med mamma Linn Heiel Ekeborg. Men Marius blir nog en riktig sjökapten.



 Linn Heiel Ekborg skrev ett E-brev 2022-09-20 : Vi har haft båten i vattnet tre säsonger
nu och den ger oss mycket glädje och fina turer. Vi har dock inte hunnit göra så mycket
med den ännu. Gård, djur, barn, byggprojekt, odlingar osv. tar sin tid det med, så nu är
tanken att den kommer att få ligga på land ett par år och grejas med i lugn och ro.

Men målet är att den ska kunna seglas så småningom. Gamla ägaren hittade seglen.
Det är Bermudasegel så tanken är att vi ska använda dem som mall och skaffa nya segel,
men de tre senaste åren har mest handlat om att lära känna båten och hur den fungerar.     


 Den vackra Bohusjullen "Helia" vid en sommarstrand. Saknas något? Mast och segel!

                            Vi önskar familjen lycka till med Bohusjullen "Helia".



Vid besök i Mjölkeviken på Tjörn 2020-05-28 hittades två Bohusjullar till vid bryggan.


En mer traditionell lastdryg Bohusjulle med "päronform" t.v. Båten har fått sitt namn
inristat på Kinesiska i rött på motorhuvens framsida : "Den flytande världen" av ägaren
Kent Karlsson i Hjälteby. Kent berättade att Bohusjullen var byggd på Orust och att
den legat länge i Uddevallatrakten innan Kent köpte den. Bohusjullen t.h. är lite slankare
och därmed mer avsedd för kappsegling. Den har ett stort fördäck likt en J10.


Riggad med mast och bom har båten fått ett fint kapell.     Foto : Linn Ekeborg 2020-07-24


Traditionella Bohusjullar med sprisegel från FAB. Föreningen Allmoge Båtar, Bassholmen.  


Traditionellt användes Bohusjullar i det kustnära fisket. Man rodde ut tidigt på morgonen,
fiskade hela dagen och seglade sedan hem fångsten på läns i den vanligtvis västliga vinden.
Bohusjullar togs ofta med på däck av de stora fiskebåtarna, för att vara kännejullar (man
kände med fiskelina var fisken fanns) vid storsjöfisket. Bohusjullarna har akterspegel för
att kunna vända fort. Snabbare än de spetsgattade sniporna.              Foto : Göte Hurtig.


Bohusjullen "Tjaldur" beställd ca 1920 i Kungsviken, seglas i dag på treaditionellt sätt med
sprisegel och fock av Pär Andreasson och Åsa Askergren. Hemmahamn i Mollösund.


Åsa Askergren med dotter njuter i Bohusjullen "Tjaldur". OBS! Barlasten av sten.


Den traditionella Rånäsjullen är också helt öppen. Här Rånäsjullen "Espri" utställd
i Glasellipsen på Torps Köpcentrum i Uddevalla. Båtbyggare Sven Gunnarsson 76 år
kom på besök 2003. Sven studerade först båten mycket ingående, sedan sa han : Den här
jullen har min farfar Johan byggt. Men när jag tänker närmare efter, så är det nog min far
Gunnar och farbror Valfrid som byggt den. Farfar byggde lägre fribord och rundare framtill.
Gunnar och Valfrid ville ha lite snabbare jullar med skarpare stäv och högre fribord.
Jag känner igen deras sätt att fasa förstävens insida, spanten, akterspegelns form och
knäna till akterspegeln.


Rånäsjullen på Torp.  Båten saknade rorkult. Båtbyggare Sven Johansson kom tillbaka
2004-02-04 med en ny rorkult, som han gjort till sin fars båt.  OBS! "Halehornet" på SB
essing. (Se ritningen nedan). Ett kohorn att hala upp fisklinan på. Hornet var inuti fyllt
med fårtalg, att sätta krokar i, så att ingen stack sig på dem.


Rånäs ca 1912.  Båtbyggare Johan Andreasson (1847-1936) kallades "Rånäsarn"
står till höger tillsammans med sin fru Sofia och deras söner Gunnar i vit skjorta,
som var yngst och Valfrid som står till vänster, samt Gustav Adolf som står uppe
på såglaget. Sönerna fick efternamnet Johansson efter fadern Johan. Den gamla
traditionen lever kvar än i dag på Orust.


Båtbyggare Gunnar Johansson i keps, flanellskjorta, blåhängslebyxor och träskor
på bryggan i Rånäs, Orust ca 1965. Det var han som byggde Rånäsjullen "Espri".


Bohuslänskt kustsamhälle som det såg ut förr. Alla båtar var tjärade och svarta.



Rånäsjulle i plast.  Bengt Fredin i sin "Pärlan" skrev ett E-brev 2019-03-29 : 
Denna båt hade ursprungligen trämast och var inte riggad på detta sätt, utan det hade han
gjort som vi köpte båten av, liksom sytt nya segel.  -  Rånäsjullen byggdes ursprungligen
i trä. Av ett bra exemplar i trä gjordes en avgjutning (s.k. plugg). Plastskroven som gjöts,
spreds bland Orusts båtbyggare som byggde inredningen i trä. De flesta blev halvdäckade
segeljullar med trämast och Bermudarigg. Några försågs med inombordsmotor och vind-
ruta, medan andra till och med kunde få spririggad mast i aluminium.

Hans Mårtensson skrev ett E-brev 2019-03-30 :  Det finns en inregistrerad beteckning
med Rånäsjulle i tre storlekar : 15, 20 och 22 fot. Den minsta, 15 fot har nästan alltid
mörkblått glasfiberskrov och brukar ha ett runskrift-R i seglet.   (Se jullen ovan).
Mellanstorleken 20 fot var inte så vanlig och den största 22 fot hade hytt och vindruta.

                                               
                                              "Sjöfröken" är en 20 fots Rånäsjulle, mellanstorleken,
som jag köpte vid Otto Hallbergs varv på Orust. Otto berättade att de beställt de tre
propparna av Abel Johansson, som kallades "Jullegubbens pôjk", så det var alltså två
generationers kunskap som byggdes in i gjutformarna. Abel var runt 80 år, 1979 när jag
köpte skrovet. Otto sa till Abel att propparna skulle göras lite skarpare, smalare föröver
än de som Abel vanligtvis byggde, så att båten skulle glida bättre genom vattnet, särskilt
i motsjö.   -  "Sjöfröken" hade inte någon standardrigg från varvet, utan jag satte ihop
den själv. Spririgg med storsegel, fock, klyvare och toppsegel, totalt 21 kvm.
Riggen var för hög och för mycket yta... men snabb var hon.


Hans Mårtensson med barnbarnet Nico i "Sjöfröken".  

Jag byggde inredningen till skrovet hemma i Småland och använde då spillbrädor
från fanérfabriken i Blomstermåla. De skar fint ekfaner av kvistrena bräder.
Vid processen blev det alltid en bit bräda kvar, som jag fick till båten. 


"Sjöfröken" på väg till bryggan vid sjöboden på Udden.  I masttoppen sitter en gammal
svarvad mastknopp. Det heter inte masteknopp, sa Torkel på Kalvö, vi säger flöjknapp.

Tvärs över hamnviken hade fiskarna Gunnar och Valter sina bryggor och sjöbodar.
De var pensionärer och dörjde makrill tidigt på morgnarna, att stekas med salt eller läggas
i tunnan med hummeragn (agnet ska vara ruttet och lukta illa). Valter berömde Gunnar och
berättade : "Finns det EEN maakrill uude på Nordsjön och Gunnar ger sig iväg å dörja - då
kommer han hem med minst två.


"Sjöfröken" vid boj. Udden, Kalvö, Havstenssund.              Foto : Hans Mårtensson
                                     
Vid en brand försvann riggen, med mast och spristång. Jag fick åka ut i bondens skog
i Lur och välja ut ett nytt masteträd. Nu har jag en låg rigg på ca 15-16 kvm, med rev-
sejsingar. Traditionellt används inte gaffelsegel till så här små båtar, jag använder inte
bom. Men sådana här Bohusjullar måste ha ett kort peke för att inte bli lovgiriga.
Ibland använder fiskarna ett kort peke av smidesjärn. "Sjöfröken" seglar mycket bra
med denna rigg utan särskild köl.  En 10 hk. dieselmotor gör båten till en bra lastdragare.
Har vid något tillfälle lastat ca 1,5 ton taktegel i båten.


Hans Mårtenssons snäcka med sprisegel förtöjd vid morfar Jarls magasin, byggt 1894.
Hans (*1946) berättade :  Min lilla ro- och segelsnäcka (18 fot) som jag seglade med från
10-års ålder till in på 1970-talet, är inte någon julle, den är spetsgattad. Snäckan köptes av
min morfar Jarl i Risör? Norge 1898. Jarl var jaktskeppare och seglade på Norge. Hans
fick en liten 4 hk utombordare till snäckan och seglade iväg från Kalvö ända till Uddevalla.
 
Tidigare, innan 1940 låg min och morfars bodar bredvid varandra, ute på Udden.
När nya hamnen kom till, flyttades den och några andra bodar dit. Snäckan står
numera uppallad i morfar Jarls sjöbodsmagasin i Kalvö nya hamn.
En spetsgattad snipa kallas snäcka i norra Bohuslän.


Under 1:a Världskriget låg jakterna och fiskebåtarna i gamla hamnviken, som var en naturlig
hamn på Kalvö. Där var det lätt att angöra för seglande fartyg, men mindre bra vid kraftig
sydlig vind. Det hände vid två tillfällen att förtöjningarna släppte och jakter drev in i viken
och upp på "strann". Strand var det gamla ordet för hamn.  Jakterna användes till frakt.
Jakternas namn : "Jacob", "Assar", "Kolga", "Fri", "Diana", "Valkyria", "Vesta" och "Maj".
Jakten "Jacob" kallades "Fähuset" då den var byggd i ett stall.
Morfar Jarl var skeppare på "Fri".

På Kalvö anlitades ofta båtbyggare Stjärn från Galtö. Det hände faktiskt att han kom till
Kalvö för att bygga en jakt på stranden, platsen kallas ännu "bådebacken". Med sig hade
Stjärn, om man ska uttrycka det enkelt, en skreyxa och en såg. Och efter ett halvår stod
det en 15 meters jakt på plats. Stor fest blev det vid sjösättningen...

Det fanns många spöken uppe i "röset", särskilt när tjejerna skulle ut och kvällskissa
i augustimörkret. Ett spöke var en engelsk officer som drivit iland på utsidan Udden.
Han hade ett skotthål i pannan och bakbundna händer och såg hiskelig ut. Ofta knep
dom ihop och höll sig hela natten.

"Gamle Jon Jonsson" sa : "Je häär alri liigat tyskrar"... Han talte med släbig röst och tyckte
att det drev omkring för många döda soldater, efter Nordsjöslaget, under 1:a världskriget.
Det gick ju inte att fiska. Och tyska "unnerbådar" (u-båtar) skrämde makrillen, när just han
skulle ut och dörja. De syntes tom. under hans dörjestänger... Ja, ja - där fanns många fina
gôbbar, som var gamla när jag var liten!


Två gamla fiskare passerar i sin Vadjulle, som verkligen visar jullen som bruksbåt.
Fiskarna är från Vorren, söder om Havstenssund. Därför kallas de för "Vôrrane"
och är väldigt duktiga att fiska ("fracke te å fiske") med makrillvad, en liten snörpvad.
När ett makrillstim ringades in, gled vadnätet ut över akterspegeln och runt fiskstimmet.
Här är "Vôrrane" på väg ut i skärgården i augusti när makrillen går till i stim.
Egentligen var jullar inte så vanliga i norra Bohuslän, men som Vadeka (se bild nedan)
med bred akterspegel, fungerade de bra.

Deras vita motorsnäcka är typisk för norra Bohuslän. Snäckorna köps ofta i Norge.


Fiskemetoderna ändrades och Vadekan behövdes inte längre. Från den gamla tiden
ligger Vadekan och förmultnar på Kalvö. Den är vacker även som vrak...

                                                                _______




Kenneth Fjällström kom till Träbåtsfestivalen i Uddevalla 2-4 september 2022.
Han skrev sedan ett E-brev 2022-09-02 med bild från försättsbladet ur boken :
De levde på Fjällbacka strand.  Min far Rolf som liten parvel och hans farfar
Johan Fjällström i robåten "Lätt". (Rolf ser ut att vara en mycket stolt rorsman!)



För mig ett vackert foto på min fars farfars "Robåt" med alla segel satta.

Det är så dax nu... Farsan har seglat vidare, så det går inte längre att fråga honom :
- Är du med ombord? - Vet du om båten finns kvar? - Varför hette båten "Lätt"?

Båttypen kallades "Robåt". Lokal benämning i Fjällbacka och norrut på en båttyp
byggd av en lokal båtbyggarmäster Åkerström. Gick att rigga på olika sätt beroende
på hur båten skulle användas. Foto ur Fjällbackabladet nr 99 år 2005.

Tillägg : Det var farsan som i sista seglingen om ett vandringspris tjatade sig till att
på "sista benet" få sätta toppstången med toppseglet. "Lätt" seglade med relingen i
vattnet, men vandringspriset tillföll Fjällström för alltid.


Robåt från Fjällbacka. Byggd 1895. Båten fyllde 125 år 2020. Ägare Stig Arne Fredlund.
Bilden är hämtad från FACEBOOK. Notera att toppseglet inte är satt på lös stång, utan
på masten. Detta skrev Kenneth Fjällström i ett nytt E-brev 2022-09-04.


                                                                _______






Ur tidningen Båt för alla 1977 hittar vi en notis om J11 och J17 båda byggda i plast.
Båtarna har hämtat sin form från Långedragsjullarna som i sin tur bygger på Bohusjullen
från 1800-talet.

                       
                                   
                                                          J11 byggdes i plast.


Steffen Lunn seglar sin J11 S-25 "Dumbo" i Hundested i Danmark 2020-07-01.

Från Sailguide.com har vi hämtat uppgifter om J11.  Båten tillverkades av ELLOX-
produkter i Eskilstuna i slutet av 1960- och 1970-talet. L : 5 m. B : 2 m. Djup : 0,74 m.
Båtens vikt : 600 kg. varav köl : 300 kg. Mast : 6,8 m. Storsegel : 7 m2. Fock : 5,5 m.
Genua : 8 m2. Spinnaker : 17 m2.




Foto : Steffen Lunn, Hundested, Danmark.  (Båten t.h. är en Danskbyggd Lynaes17).


 J17 byggdes i plast.          Foto : Felix Åkeström, Klingerfjärden Medelpad.

Från Båtsidan.com har vi hämtat uppgifter om J17. Konstruktion av överbyggnaden,
riggen och inredningen : Harry Becker 1969. Konstruktion av skrovet : Tage Hellman.
Enligt Carl-Axel Hellman (2023), var det hans far konstruktören Tage Hellmans egen
J14 nr 77 "Flu" som var förebilden till J17. (Se Ritningar och Veteranbåtsarkivet ). 
J17 tillverkades i 315 ex. vid Kasholmsvarvet i Eskilstuna åren 1969-1977.
L : 5,95 m. B : 2,2 m. Djup : 0,96 m. Båtens vikt : 1100 kg. varav köl : 500 kg.
Segel : Krysställ 18,1 m2. Lystal : 0,86.



Ett nytt J10-bygge i plast kom från Finland 2016. Ritad enligt Långedrags SS. bestämmelser.
Jaru Vankatalo på Miilu-Veneet Oy i Myllykoski. Miilu-Boats Ltd. Båten såldes i London.


J10 i plast med träinredning. Ett vackert bygge! Trevligt med stor sittbrunn i fint väder.

Men båten har ingen kapp! Kappen är viktig ur säkerhetssynpunkt. Den hindrar vatten att
komma in i sittbrunnen vid segling i hårt väder. Detta fick J10-ägarna erfara vid kappsegling
från 1942 och framåt. Gasten fick ösa med hink, till och med kappsejsningar förkom!
Det dröjde inte länge innan alla J10 byggdes med kapp.


En J10 ska ha Bermudarigg. Denna båt är spririggad, och har dessutom bom.

Torbjörn Andreasson i Henån, Orust skrev ett E-brev 2019-03-28 : Jag tror att orsaken
till att ha en bom på sprisegel var att få bort det otympliga skotet från akterhornet på seglet
och i stället få in det till mitten, så att skotet inte satt i ryggen på rorsman.
(Se Bohusjullen på första bilden ovan).



Artiken om "K-Jollen" ur tidningen På Kryss och till rors nr 4 1949.


Det kom ett E-brev 2014-12-06 från Bernt Pilfalk i Lekeryd : Min morfar drev Karlges 
Bilfirma i Vänersborg. Den dåvarande platschefen Gunnar Lundin beställde en båt som 
på ritningarna först hette "Karge-jollen" och sedan "K-jollen". Han lät Hjalmar Olsson 
rita en fem meters julle med 10 kvm segel. Den byggdes i ett par ex. av Otto Hallberg,
Henån 1949. Jag har funnit ritningar på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
 
Båtbyggare Gunnar Johansson i Slussen, som var anställd av Otto Hallberg i Henån,
berättade om en RJ-julle som en bilfirma i Göteborg låtit bygga. RJ måste stå för 
Ragnar Jansson som var återförsäljare av GM bilar i Göteborg. Han var GM kollega 
till Karlges i Vänersborg. RJ-jullen var utrustad med centerbord.


                                                        _____
     


Det seglades : Månbåt, Jolly Scott, Dubbel Scott, Trissjolle, OK-jolle, Finnjolle, 
Trollunge, Spigg, Snipe, Optimistjolle. Det fanns, och finns säkert fler båttyper?
Hör av dig om du vet! 

                                                       
                                                         _____




Vi som älskar träbåtar!   Trollungen.  Konstruktör : Bertil Bothén 1925.
 Läs mer på :   http://www.wiss.se/varv/bild/trollungen/t04/index.t04.html


 

Spigg. Konstruktör Jac M. Iversen 1932. L.5,50 m. B.1,50 m. Dj.0,80 m. Segel :10 m2.
Ritning : Sjöhistoriska Museet i Stockholm.

Gilbert Holmström hörde av sig 2019-03-07 och berättade om sin Spigg :  Hittade den
övergiven i skogen i Påvelund när jag var ute och joggade 1978. Jag hade båten till 2002
då jag sålde henne till Brännö. Seglade inte Spigg i ungdomen, men känner till att den 
snabbaste Spiggen på 1950-talet var Spigg nr 15 "Sonett". Min båt hette "Piruett" som 
senare stavades "Pirouette".  Gilbert skickade in denna fina bild på sin Spigg...


Spigg nr 33 "Pirouette" i idealväder. Fart 7 knop med Gilbert Holmström rorsman
och brodern Chris Holmström gast ca 1985.              Foto : Pelle Everlund.

Gilbert Holmström återkom 2019-09-24 :  Här kommer mitt inlägg om Spiggen
med de uppgifter som jag fått fram :

Spiggen konstruerades av bröderna Einar och Karl-Erik Ohlson under 1940-talet.
Måtten är : Längd 5,65 m. Bredd 1,65 m. Djupgående 0,90 m. Gjuten järnköl 180 kg.
Kryss ställ 14 kvm. Storsegel 10 kvm. Fock 4 kvm. Spinnaker 18 kvm.

Spigg nr 33 "Pirouette" förde även en röd genuafock (Elvström) från en plastbåt typ
Varianty. Storsegel i dacron från Syversens Segelmakeri i Smögen 1950-tal.

Spiggen kan sägas förhålla sig till Stjärnbåten som Volvo P-1800 till Volvo Amazon.
Vid kappseglingarna startade alltid Spiggarna, som snabbare båttyp, före Stjärnbåtarna
och därefter kom J10:orna. Tanken med konstruktionen var nog att kunna bjuda på ett
sportigare alternativ till Stjärnbåten i övergången till Draken.

Under 1940-talet byggde bröderna Ohlson en första prototyp som hade rodret på akter-
spegeln. Klasstecknet i seglet var en svart cirkel med prick i centrum. Kjell Håkansson,
Brännö, seglade en sådan. Spigg nr 7 "Spiggan" på tidigt 1950-tal.

Man var dock inte nöjd med konstruktionen. Genom att korta kölen och flytta rodret
inombords, reviderade br.Ohlson ritningen och fick fram en snabbare och sportigare båt.
Spigg nr 15 "Sonett" kom att bli normgivande för alla senare Spiggar på samma sätt som
pojkbåten "Joyce" kom att stå modell för alla framtida Stjärnbåtar.

Klasstecknet i seglet blev nu en blå ring med en fylld triangel i centrum. Med den snabba
"Sonett" som förebild kom flera båtar att få namn som "Garionett" och "Piruett".
Jag tror att Spiggarnas högstas nummer var ca 45. Garanterat ingen båt över 50.

Under en joggingrunda i skogen i Påvelund i augusti 1980 observerade jag att någon ställt
en Spigg på denna osannolika plats. Det var Spigg nr 33 och ur gamla startprogram från
Marstrandsregattan på 1960-talet, fick jag fram att hon hette "Piruett" ("Pirouette" på
franska) och att hon troligen var byggd i Mariestad ca 1950. Båten var i dåligt skick
men bordläggningen i Oregon pine var ganska fräsch. Spårade upp ägaren och det
blev affär.


"Piroette" med stormställ i 12 m/sek byig vind utanför Stillingsön 1995.
Jazztrrumpetaren Arne Larsson gastar.   Foto : Lars Sestervik från sin K22 "Peel".


                            SS.Fram:s 100 år Jubileumsregatta 26-27 juli 1996.



Startlistan.   Spigg nr 33 "Pirouette" deltog i Klass: Lys-Familje, där den svåraste
medtävlaren var J14 nr 101 "Gullungen".


Starten har gått!   Bilden tagen från Framnäs.


J14 nr 101 "Gullungen" passerar startlinjens 2 röda bojar, med ena bojen om styrbord.
J22 nr 50 "Anna" leder med Draken "Sir Väz" i lä.  Spigg nr 33 "Pirouette", som känns
igen på sin röda fock och grågula storsegel i dacron från 1950-talet, ligger hopplöst täckt
i klungan.  (Förstoring av bilden ovan).


Bilden tagen från Kalvsund ca 5 min. efter starten. De större båtarna har dragit ifrån.
Fr.v. Vingakryssaren "Embla". "Pirouette" passeras i lovart av "Gullungen".


Bild från Framnäs ca 10 min. efter start.  "Gullungen" har dragit ifrån "Pirouette" som
söker lovartsläge.   (Se bildförstoringen nedan).


          "Pirouette"                                                 "Gullungen"                    t.h. "Anna"


Bild från Kalvsund ca 13 min. efter start.  Stora Varholmen i lä.  Hela startfältet
på samma bild.   Draken "Sir Väz" i ledningen, köbåt Vingakryssaren "Embla",
"Gullungen" och "Pirouette" knappar in på täten. "Pirouette" söker lovartsposition
inför förestående rundning.


"Pirouette" passerar i lä J22 nr 50 "Anna" vars rorsman Anders Green påpassligt
fotograferar denna bildsekvens.


Rorsman på "Pirouette" Gilbert Holmström, kränggast Thomas Humbert och
längst föröver ösgasten Arne Larsson.


"Pirouette" tar andraplatsen i båda seglingarna.


Med två andraplaceringar blev det totalseger i Klass: Lys-Familje 28/7 1996.
Gilbert Holmström och sonen Felix med priskölden i hemmahamnen på Kalvsund.

J14 nr 101 "Gullungen" placerade sig som 4 och 1 vilket sammanlagt blir 5.
"Pirouette" blev 2 och 2 vilket sammanlagt blir 4 och alltså gav slutsegern.
                                                       


Här några fler bilder av den härliga, underbara Spiggen "Pirouette".


Sjösättning 1989. I bakgrunden syns Ladoga-snipan "Pippi" som Gilbert Holmström
 fortfarande äger. Byggd i finska Karelen 1923, finsk fur på ekspant. Min far köpte henne
från Grötö 1947. Ett finskt kulturarv.


Vinteruppläggning.


Spiggen "Pirouette" klar för sjösättning.


Gilbert Holmström i sin Spigg "Pirouette"... och nedan i det rätta elementet.



                                                                _______



Det lär ha byggts två J8 på prov någon gång efter 1942.
Vi vet inte vem som konstruerade båtarna, var de byggdes eller av vem.

J8 nr 1 hette "Havsörnen" och namnet skulle ha varit målat under vattenlinjen.
J8 var tänkt att kappsegla mot J10, men rorsman fick inte vara äldre än 19 år.
J10 har 10 kvm segel och J8 borde då ha 8 kvm segel. Något seriebygge av J8
blev det aldrig. Vad som hände med de två provbåtarna är heller inte känt.


  Hugo Bauer 15 år pryade som båtbyggare på Lilla Kålviks Båtbyggeri på Orust.
I ett E-brev 2013-03-02 skickade Hugo bilder på den minsta Långedragsjulle han sett.
Den var klart mindre än J10 nr 195 som stod framför. (Se bilden ovan!) J10 är den minsta
av alla Långedragsjullarna, men denna båt var ändå mindre! Ingen på varvet visste vad det
var för sorts båt, och den ansågs dessutom vara i så dåligt skick att den skulle skrotas.


Båten hade plastad kapp som troligen var ett senare tillbygge.


Roder och bom hade donerats till Liseberg som dekor. Ett ersättningsroder från J10 nr 84
som skulle skrotas, skänktes av Christina Riisager i Torslanda, och J8:ans rodret och bom
kunde hämtas tillbaka hos riggarmästarna Erik och Jens Langert som arbetade på Konst-
epidemin med dekor för Liseberg. Bra att ni har koll på gamla båtar, sa de.


J10 är den minsta Långedragsjullen, men J8 bakom var betydligt mindre.


Uppmätning av båten 2013-03-05.


Fördäck med mastfisk. Hålet för masten diameter 70 mm.


Röstjärn och sittbrunnssargen med påbyggd kapp.


Skotbänken, 210 mm bred med fäste för storskotet.


Totalt 8 spant. Tjocklek 35 mm.


Aktertoftens undre del. Vacker form!


Akterspegeln. Båten har haft utombordare.


Masten.


Masttoppen med vantfästen och skivan för storfallet.


Vantspridarna med beslag och likrännan i masten.


Bomfästet på masten, vars nedre del var avbruten.


Båten hade en liten gjuten järnköl som låg en bit från skrovet. Kölbultarna var avrostade.
Bottenstockar och döträ låg inne i båten. Skulle det gå att sätta denna båt i stånd igen?


Masten blev ryggås och båten fick presenning.


Nytt besök på Lilla Kålvik 2013-06-30. Båtbyggare Michael Bossen och www.julleregister.se
Efter en dags arbete var J8 städad, linoljad och täckt med två presenningar.


Vi provade att ta bort kappen. Då framträdde båtens vackra form!


Akterdelen med skotbänken.



Grävskopan närmade sig!  På Lilla Kålvik var man igång med att gräva grunder till nya
båthallar. Vi måste flytta båten snarast, eller skrota den. Det blev för kort tid att rädda
båten. Vi blev tvungna att fatta beslutet att skrota båten.


Här ses den gjutna rödmålade kölen. Alla båtens beslag och akterspegeln togs till vara,
och en uppmätning gjordes. (Se nedan!)


 Framtida forskning får avgöra om detta var en J8. Handlade vi rätt eller fel när vi tvingades
skrota båten. Det hade ju varit roligt att provsegla den.


J8. Uppmätning av båten.  Längd : 4,54 m. Bredd : 1,68 m. Djupgående : 0,60 m.
Mastens längd från bomfästet till masttoppen : 5,73 m. Storseglets mastlik : 5,38 m.
Bommens längd : 2,36 m. Bomliket bör ha varit ca 2,20 m. Storseglet : 6 kvm.
(5,38 x 2,20 : 2 = 5,9 ca 6 kvm). Focken : 2 kvm. (3,40 x 1,30 : 2 = 2,21 ca 2 kvm).
Totalt ca 8 kvm segel = J8!  Sannolikheten steg för att det var en J8!


J8. Uppmätning av mast och köl.  -  Kanske kan man i framtiden bygga en kopia av båten?

                                                           _______
                                                          
 
Det sägs ha funnits en J16 som var utlottningsbåt i Lysekils SS. 
Det fanns planer på att bygga en J32 men detta projekt lämnade aldrig ritbordet(?)

Alla dessa båtar : J11, J17, J8, J16 och J32 är inte registrerade som Långedragsjullar 
av LSS, och finns därför inte med som klassade båtar i www.julleregister.se.

                                                           _______
                           

 Breviksjullen  

Breviks Segelsällskap bildades 25/6 1938. Det var sommargäster som tidigare improviserat
kappseglingar, som bildade föreningen. Den hade 13 medlemmar i början men 300 året därpå.
Första regattan samlade 60 båtar!  Redan 1942 hade man en egen båttyp : Breviksjullen B 14
som blev utlottningsbåt i flera år. År 1948 fanns 34 Breviksjullar.

B14 påminde om en slankare J14 Långedragsjulle, men hade separat sittbrunn för rorsman och
gast, efter det internationella kappseglingsidealet på 1920-1930-talen. Brevikskannan lockade
under 1940 och 1950-talen ett stort antal deltagande segelsällskap och en entusiastisk publik.
Det var folkfest! Brevik kunde ibland placera sig före både GKSS och KKKK.

(Läs mer om Breviksjullen, om Breviks Segelsällskap och Segelklubbar i Göteborgsområdet
genom att Googla : Breviks Segelsällskap).


Breviksjullen hade separat sittbrunn för rorsman och ingen kapp. En vacker och välseglande båt. 
 

Breviksjulle med kapp.  B14 nr 37 byggdes 1948 och skrotades 1985 eller 1987.
Siste ägaren hade båten i 21 år. 

 
Roland Caspersson berättade 2020-01-28 att han var med ute med sina kompisar och seglade
B14 nr 33 när båten låg vi boj utanför Andalen på Hisingen. Här sitter Roland till rors 1956.
Foto : Stig Nilsson, numera Stig Gitse.    -    Rolands morfar hette Patrik Petterson. Han hade
sommarstuga i Andalen. Patrik var maskinskötare på ett snörmakeri i Göteborg. Han köpte 1907
en begagnad Hasselbladskamera, och med den fotograferade han sin samtid 1907-1958.
Se entrésidan : Patrik Petterssons glasplåtar.  (593 st)


Seglet till Breviksjulle B14 nr 2.  Foto från ett restaurangtak på Åstol 2017.



OBS!  Torkställningarna för spillånga på berget i bakgrunden.


J14 nr 111 seglar med Breviksjulle B14 nr 16.


B14 nr 16  för segel från Bröderna Björndal, kända Långedrags segelmakare.


Breviksjulle på Tångudden i Göteborg 2016-04-12. Båten var i dåligt skick och är i dag upphuggen.


Bilderna visar dock båtens konstruktion och detaljer.












Vi hoppas att detta inte är den sista Breviksjullen....


                                                          ________
                                          
 Lysekilsjullen konstruerades av Bunsen och byggdes under 1950-talet. 
Båten byggdes enligt uppgift endast i fem exemplar.  Vi har hittat två av dem :


En Lysekilsjulle låg vid Hinsholmen i Göteborg. Båten var till salu på Blocket.


Lysekilsjullen byggdes med bara ett vant på var sida om masten. BB-vant var av.


Lysekilsjullen invändigt. Båten var faktiskt ganska tät.


Lysekilsjullen togs av sin nye ägare till Uddevalla med aktersnurra. Här i Stenungsund.


Lysekilsjullen angör bryggplatsen vid Rödön utanför Uddevalla.


Akterförtöjningarna på bryggstolpar.


Efter en sommar vid Rödön, kom båten på land över vintern. Tanken var att ägaren 
skulle restaurera båten under våren, men så blev det tyvärr inte, utan båten skrotades.
 

  En annan Lysekilsjulle stod på Dammens Båtvarv i Kungsviken 2010-08-27.


Denna Lysekilsjulle hade öppen sittbrunn med tillhörande monterbart kapptak.
Båtbyggare John Gustavsson, Nisse Dunér SS.Fram och Nils Hellman m.fl.








Kapptaket kunde monteras vid behov.  Nils Hellman (J22 nr 1) inspekterar.


Båten som var till salu var i fint skick. Den hade gjuten järnköl.


Båtbyggare John Gustavsson på Brattrås, Orust.

www.julleregister.se