Oklassade J18 "Finn"
Får vi presentera familjen Hultin i Onsala! Pappa
Sven, ägare till J18 "Finn", med yngste sonen
Henric
(*1935), mamma
Margit med yngsta dottern Gerd i knäet, äldsta dottern Margit
i flätor
och äldste sonen Daniel längst bak. Kan det ha
varit Henrics storebror Erland som höll i kameran?
Året var
1937?
Familjens Hultins nya båt J18 "Finn" från leveransåret 1933.
Här vid
båthuset i
Onsala
vid Kungsbackafjorden.
Aha, är det så här det fungerar! Erland lär sig seglingens konst vid
sommarstället i Finnavik, Onsala.
Det ska börjas i tid!
Pappa Sven Hultin med sönerna
Erland och Henric
vårrustar J18 "Finn", som ligger på båtvagnen
med
trärullar som hjul. Henric skriver 2013-11-03 :
Här ser man några arbetsbilder med båten långt
nedkrängd på sin vagn. Genom
ett mycket fiffigt arrangemang, kunde jag som småvuxen 14-åring
klara att under
försäsongens arbete vara ensam
och luta båten, som bilden visar. Jag har fortfarande
dessa specialgjorda arbetsredskap i behåll.
(Se näst sista färgbilden nedan!)
Bottenmålning! Pappa Sven med sönerna Erland och Henric.
Erland och Henric målar rodret.
Äntligen är båten i sjön! Från början hade J18 "Finn" ledvagn. Storskotets ena block
var fäst
i bommens akterända. Storskotet gjordes fast på ledvagnsblockets
knap. (Se ovan!)
Familjen Hultin i J18 "Finn". OBS! Den ursprungliga skotningen av storseglet! Från ledvagnsblocket
upp till akterändan av bommen och åter ned till knapen på
ledvagnsblocket.
Detta innebar att man
måste vända sig om varje gång storseglet skulle skotas.
Det var opraktiskt och ändrades senare till
bomrack och skotbänk. (Se nedan!)
Mamma Margit med kameran.
Erland tar ut kursen.
Vinter! Blankis på Kungsbackafjorden! På vintern stod J18 "Finn" i
båthuset i bakgrunden.
Hunden Schack är herre på täppan. Gerd, Henric, Erland och Margit
Hultin vilar på isen.
Sommar igen! Henric med hunden Schack
på fördäck.
Två som gillar varandra!
Solbad
med Schack
Henric och Erland solar.
Erland och mamma Margit.
Besökande släktingar i J18 "Finn". Med sin öppna sittbrunn
kunde åtta personer och en hund få plats.
Att angöra en ö.
Henric med hunden Schack.
OBS! Fästknopen för fockskotet i sittbrunnssargen!
Mamma Margit med Schack.
Pappa Sven i J18 "Finn" med sönerna Erland och Henric, hunden Schack
samt gästande kusin
och dotter Margit.
J18 "Finn" har fått ny skotning av storseglet! Skotet går nu från ledvagnen
via
en bomrack till en skotbänk.
Erland till rors. Testar nya skotningen av storseglet.
Åren går! Henric och Erland seglar J18 "Finn" med systersonen Christer och hunden Rasmus.
Rasmus är också sugen på äpple! Notera storseglets
skotning och linan från masten som håller
racken på plats.
Notera också att fockskotet går in i ett hål i sittbrunnssargen där det
är fäst med
en knop på andra sidan.
Systersonen Christer gör som Erland, pinne i mun. Gerd i
sydvästen.
Se backstagets fäste i däck och knap.
Lars Ödkvist, kamrat till Henric, seglar J18 "Finn". Observera att ledvagnens gamla block med knap
sitter kvar från
den tidigare skotningen av storseglet. Fjordskärs fyr i bakgrunden.
Erland seglar J18 "Finn" med Rasmus på akterdäck.
Är vi i land snart? Notera fästet för
årklykan, för båtens enda "motor": Två åror.
Men först lite färdkost.
Fartstudie!
Fockskotets fäste i
sittbrunnssargen via taskeblocken i focken, till klyset i däck och
rorsman.
Henric och Erland tar upp J18 "Finn" på land med hjälp av en vagn på
rullar och ett spett.
Barnbarnen är med.
Henric beskriver proceduren i ett E-brev 2013-11-03 : En
sjösättning på vår
egen strand, där jag nu bor året runt, gick till på följande vis. Båten stod på en stadig slät vagn, som
gick
på 3+3 meter långa trärullar, som i sin tur rullade på successivt utlagda
grova bjälkar på botten.
När vi "spettat" vagnen ut till ca 50 cm
vattendjup, kördes vagnen av bjälkarna, så att den sjönk ned
i den mjuka
bottnen. Vagnen var belastad med 5-600 kg järnklumpar, som sedan blev
"Finns" inom-
bordsbarlast. Endast
en lång järnten på ca 50 kg satt utvändigt under kölen, just för att den skulle
kunna krängas och flyta på grunt vatten. På bilden kan man se att den
stora flatbottnade ekan än
så länge är nedlastad med all denna barlast. Vid
upptagning på hösten gjorde
vi likadant, men hade
då ett wirespel fäst i ett träd 20 m från
vattenbrynet, så att vi kunde spela upp båten för slänten till
båtboden, som finns i bruk än i dag.
Henric seglar J18 "Finn" med sin fästmö Karin och Henrics systerson
Christer.
J18 "Finn" med öppen sittbrunn och hemmasytt blått
kapell. Ett alternativ till att bygga kapp eller ruff.
Breda vantspridare och bomullssegel.
Den nye ägaren Inge Björk seglade i norra Vänern 1981.
J18 "Finn" i sitt båtskjul vid Vänerns strand. Här har båten
stått från 1981 till 2013.... i 32 år!
Under båtens köl satt ursprungligen en 45 kg tung järnten, föregångare
till senare tiders gjutna järnköl?
Järnkölen har förlorats i Vänern och en trälist ersätter nu järntenen
där den satt en gång.
Båtens ägare Inge Björk vid den öppna sittbrunnen.
Sittbrunnen akterut med båtens namn "Finn".
"Finn" i sitt båthus vid Vänern.
"Finn" hämtades med kranbil hösten 2013 och fraktades till
Bohusläns Museums båtlager i Färgelanda.
Och så började avtäckandet av båten :
En skönhet är hon... J18 "Finn".
Så här nära Vänerns vatten har "Finn" stått i 32 år! Bättre
placering för en träbåt finns inte!
Så kom den stora dagen :
Hösten 2013 den 10 oktober : J18 "Finn" i
helfigur utan presenning.
Ingrid och Inge Björk skänkte J18 "Finn" till Bohusläns Museum!
En av de
vackraste klinkbyggda båtar som byggts!
JP-Lyft från Ljungskile sträcker ut kranen.
Peter Wallberg på JP-Lyft hanterar vant teknikens underverk. Kranarmen når hela 25 meter!
Inge Björk tar emot lyftramen.
Sett akterifrån.
Lyftremmarna på!
Och båten ger sig iväg på sitt "luftsprång", ledsagad av Bengt Arne
Runnerström från www.julleregister.se
Upp genom skogen! Det är trångt om platsen så kvistar, grenar och löv
regnar ner.
Peter Wallberg gör en riktig höjdare med båten över skogen och ned på flaket.
Till slut är båten på plats på flaket och väl stagad. En mycket liten
båt på en stor lastbil.
Peter backar ut och är nära att fastna i den mjuka gräsmattan.
Klart för avfärd med fastspänd båt.
Så fraktades J18 "Finn" till Bohusläns Museums båtlager i Färgelanda
2013-10-10.
I Färgelanda placerades "Finn" på en båtkärra och rullades in bakom den stora J22 nr
44 "Pajazzo".
"Finn" 2013-10-13 innan grovstädning av löv, kvistar och barr efter
luftfärden i skogen.
J22 nr 44 "Pajazzo" närmast. Bakom står J18 "Finn"
Donatorn Inge Björk med rodret till J18 "Finn". Det har samma form
som J22 nr 1 "Nabben II"
som byggdes 1931, året innan av samma båtbyggare i samma byggnad och på
samma varv :
Bröderna Arvid och Gustav Karlsson i Svineviken, Orust.
Rodermaljorna saknas men det blir ett restaureringsarbete.
Inge Björk och Bengt Arne Runnerström går igenom och märker upp alla
lösa delar i båtens inredning.
J18 "Finn" ritades av Hjalmar Olsson och byggdes
1932 av Br. Arvid och Gustav Karlsson
i Svineviken, Orust. Beställare
år 1932 var Professor Sven Hultin på Chalmers i Göteborg med
leverens
av båten 1933. J18 "Finn" byggdes enligt den första
J18-ritningen JU1. Ritningen i kopia
som
Hjalmar Olsson skickade till Inge Björk i Göteborg i
mitten av 1980-talet, var signerad 1927.
Båten levererades med
bermudarigg.
Henric Hultin, son till Sven Hultin som beställde båten
1932, skrev ett E-brev 2013-11-03 :
J18 "Finn" Historia : Båten
beställdes på Svineviken (tror jag ganska säkert, kan möjligen leta fram
kvittens från leveransen). Den var beställd särskilt med invändig
barlast för att kunna tas upp på egen
strand. Huvuddelen av barlasten
var mönjad järnvägsräls i bitar ca 35 cm långa, men längst ned i köl-
svinet
hade vi ett par större mönjade rektangulära solida järnbitar om 50 kg. Totalt 5-600 kg barlast.
Båten levererades 1933 och bogserades till Fiskhamnen
i Göteborg. Kanske med jakten Ingeborg
av Henån? (Se boken
Långedragsjullar del A på entrésidan). Jag minns att jag såg kvittot på bogse-
ringen och att vi
skrattade åt beloppet. Från Fiskhamnen i Göteborg seglade min far Sven Hultin
båten
till Onsala, där den hade hemmahamn vid vårt sommarställe
Finnaviken (därav båtnamnet
"Finn") invid Finnasanden, som i många
hundra år varit ett av landningsställena i Kungsbacka-
fjorden
och
omnämnt
fartygsvarv på 1700-talet.
Se de svartvita bilderna ovan, från familjen Hultins sommarhus i
Onsala, Kungsbackafjorden.
Sven Hultins familj hade båten till 1959 då vi, min bror Erland
och jag Henric, köpte större
båt och sålde "Finn" till en nära god vän Rickard "Dick" Ståhl. Han hade
båten huvudsakligen
i Hjuvik under
några år, men den såldes sedan
vidare och kom att höra hemma i Vänern.
"Finn" var inte klassad och kappseglades därför inte. Magnus Hultin skriver 2013-09-12 :
Beträffande registrering så vet
jag inte om båten var inmätt, men jag vet att Sven Hultin var medlem
i
GKSS och att båten fanns i GKSS båtregister från den tiden. Familjen Hultin tillbringade somrarna
i Finnavik, Onsala.
I båten finns fortfarande en
kopparplåt med Sven Hultins namn. Båtens namn
"Finn" sitter
i aktern. Sven Hultin blev senare rektor på Chalmers.
I ett par E-brev 2013-09-10 och 2013-09-12 skriver Magnus Hultin
om sin farfar Sven Hultin :
Då Sven Hultin gick bort 1952, fortsatte familjen att bruka J18 "Finn"
under ett antal år vid sommar-
stället i Onsala, som mycket riktigt
kallades "Finnaviken", då det låg vid en vik intill en plats som
kallades Finnasand, granne med en mycket gammal gård i Onsala som
heter Finnagården.
Båten seglades av Sven Hultins båda söner Erland och Henric Hultin
(*1933 resp.*1935).
J18 "Finn" låg vid boj utanför huset i Onsala sommartid och i
ett båthus (finns fortfarande kvar)
vid stranden vintertid. Båten ägdes efter Sven Hultins
bortgång 1952 av änkan Margit Hultin.
Då Erland och Henric köpte
en större segelbåt 1959,
såldes J18 "Finn" till en barndomsvän till
Erland och Henric :
Rickard
"Dick"
Ståhl.
Som ytterligare information kan nämnas att det har funnits
ytterligare en J18 på Finnaviken.
Sven Hultins svärson Bertil Gärtner, gift med en syster till Erland och
Henric, köpte i slutet av
1970-talet en J18 döpt till "Simona",
förmodligen efter tidigare ägaren som hette Simon. Båten
hade seglats i
sjön Mjörn i trakten kring Alingsås. "Simona"
låg under ett antal år vid boj utanför
Finnaviken.
Jag
vet inte vart hon tog vägen. Det jag minns
är att "Simona" var utrustad
med en
extra hög Bermudarigg, i övrigt byggd på samma sätt som "Finn".
Ägare efter familjen Hultin var alltså Rickard "Dick" Ståhl 1959-1966. Efter
honom blev
Sture Holmberg, numera boende i Romelanda, ägare 1966-1969. Sture och hans
fru gjorde
mest dagseglingar kring Kullavik och någon gång till
Vinga. Näste ägare var Inge Björk
i Göteborg. Inge berättade att han köpte "Finn" av Sture Holmberg
1969 före höststormen.
Med i båtköpet var seglen i bomull.
Troligen originalseglen, som fortfarande finns kvar.
Inge berättade vidare : Redan 1970 bar det
av till Malmö. Ingemar Pålsson ("Nymlan")
var med vid
nedseglingen från Kullavik där båten låg. Från Långedrag
till Malmö! Där följde
seglingar i södra Danmark och Öresund.
Båten har varit så långt söderut som förbi Stor-
strömsbron i Danmark.
Att
ha båten på land i Malmö var inte så bra för båten. Marken var så väldränerad att det
blev för torrt. Därefter seglade Inge och Ingrid
Björk
som nygifta, till Göteborg. Båten låg
då vid Ängholmen.
Ytterligare några år senare, seglades "Finn" till familjens sommarstuga
på
Rudsnäset vid Kristinehamn i Vänern. (Se färgbilden
ovan när Inge seglande "Finn" 1981).
I augusti samma år 1981, tog Inge upp båten på slipen vid stugan. Det
var tänkt att han skulle
få tid att renovera "Finn", men det blev
aldrig av, så båten blev stående där vid stranden, väl
skött och oljad i
sitt båthus med tak av
en bra presenning. (Se bilderna ovan!) Så har "Finn"
stått på land i över trettio år!
Inge ville skänka båten till Bohusläns Museum i Uddevalla,
då den var i så gott som
originalskick från 1933.
Med hjälp av Bengt Arne Runnerström på Långedragsjulleregistret
kunde donationen
komma till stånd hösten 2013.
J22 nr 44 "Pajazzo" donerades
hösten 2013 av Janne Borsing i Göteborg till Bohusläns
Museum i
Uddevalla. Alldeles efter skickade möbelsnickaren Mårten Nilsson i
Sunne
ett E-brev till
www.julleregister.se och undrade
om det fanns någon stor J22 till salu.
Eftersom "Pajazzo" just donerats till Bohusläns Museum,
fanns det nu bara en J22:a
kvar att överta av de
stora J22:orna : J22 nr 47
"Lepili", som hade inombordsmotor.
Det blev bestämt att "Lepili" skulle hämtas 2013-10-10 tidigt på
morgonen på Tångudden
i Göteborg av Peter
på JP-Lyft med kranbil och Bengt Arne på Julleregistret. "Lepili" skulle
köras till Sunne och lastas av.
Så skulle färden gå vidare till Rudsnäset vid Kristinehamn
för att hämta J18 "Finn" och köra båten till Bohusläns Museums båtlager i Färgelanda.
Hela resan tog 17 timmar! Därmed var
donationen av J18 "Finn" till Bohusläns Museum
i Uddevalla klar och båten hade fått en ny och slutlig ägare.
Inge Björk och Bengt Arne Runnerström har sedan gått igenom båten och
märkt upp alla
lösa delar. Båten har originalmast, bom och de ursprungliga seglen i bomull bevarade
liksom
fall och block. Masten har ett skydd för knaparna som ser ut
som ett handtag i trä. Detta fun-
gerade säkert bra vid segling, då
fockskotet då inte kunde fastna i knaparna. Träskyddet är
dock inte original utan har tillkommit
senare.
Från början hade "Finn" ledvagn. Storskotet var fäst i ett
block i bommens akterända
och ned
till ledvagnens block där skotet fästes i blockets knap. Se
bilderna i svartvitt ovan. Att skota på
detta sätt innebar att rorsman
var tvungen att vända sig om varje gång storseglet skulle skotas.
Detta var opraktiskt, varför
skotningen ändrades till en bomrack och skotbänk som kilades
fast under tofterna.
"Finn"
hade en kopparförhydning runt akterstäven av okänd anledning. Den tog
Inge bort
ca 1987 då det annars fanns risk för röta.
Rodret är original utom de övre sidostyckena som
är bytta. Se bilderna!
Övre rodermaljan är inte original. Tidigare var den galvaniserad, nu i
brons.
Undre maljan saknas. Förstärkningen i akterstocken var tidigare
av galvat rundjärn, men är nu av
brons, monterat av Inge.
Inge har också tillverkat nya kölstockar som suttit mellan de nuvarande
spanten. I dessa kölstockar
satt järntenen i kölen fastskruvad. Av barlasten finns fyra delar kvar. Två
gjutna i betong med järn,
en stor cylinder och ett antal smalare
cylindrar i järn. En av varje sparas till museet. Inga av dessa
delar
tillhör
originalbarlasten.
De långa durkarna satt i mitten,
långskepps och de mindre på sidorna. På familjen Hultins tid var
durkarna blåmålade, vilket kan ses än i dag. Möjligen har de
ursprungligen varit grå?
Det blå kapellet syddes 1969-1970 av Inge Björk och Ingemar Paulsson på
Ingemars mammas
symaskin, som gick sönder. Det första bomkapellet blåste
bort i orkanen 1969, då båten låg i
Kullaviks hamn. I hamnen höll man på
att bygga vågbrytare, men den var inte färdig, så orkanens
vågor gick rakt in i
bryggan där båtarna låg på rad. En flytbom hade gått av och
skadade träet i
fören på "Finn". Bommen slog av vanten på styrbordssidan och böjde
styrbords aktra röstjärn.
Masten stod därmed ostagad, men klarade sig
ändå. Tre dagar senare, kunde man ta sig fram
till bryggan. De fem stora
båtar som låg utanför J18 "Finn" hade alla slitit sig, kastats
upp på
land
och förstörts.
"Finn" har aldrig haft någon gjuten järnköl, utan båten byggdes med en
järnten på 45 kg,
som skruvades fast i en ursågning i träkölen. I övrigt
barlastades båten inombords. Tyvärr
tappades
järntenen i Vänern för en del år sedan, men urtaget i kölen finns kvar
och är nu
utfyllt med en trälist. Inge Björk trodde att "Finn" kunde ha varit den första
J18 som byggdes,
Hjalmar Olssons egen "experimentjulle"
med tanke på kölen. Detta motsägs av Sven Hultins
son
Henric Hultin som i ovanstående E-brev 2013-11-03 nämner att båten
beställdes...
"särskilt med invändig barlast för att kunna tas upp på egen strand". Dessutom byggdes
J18
"Finn" år 1932. De första J18 byggdes redan 1927.
På Båtmässan i Göteborg 2014 kom Inge Björk med några nya
forskningsresultat :
Martrin Olsson i Svineviken,
Hemmansägare, Bonde, Smed, Båtbyggare vid Bröderna
Martinssons Båtvarv i
Svineviken och även.... Riksbekant Trallare (!) har nästan säkert
smitt
originalbeslagen till J18 "Finn". Barnbarnet Margareta
har ärvt musikaliteten!
J18"Finn" klassades aldrig och kom därmed inte med i det ursprungliga
handskrivna
Långedragsjulleregistret från 1930-talet. Vi vet vem som ritade båten, när
och av vem
den byggdes, ägarlängden och framför allt att båten är så
väl bevarad från tiden då de
första Långedragsjullarna byggdes från 1927
en bit in på 1930-talet. Närmare den
ursprungliga
Långedragsjullens utseende kan vi nog inte komma! Jämför bilderna
från 1950-talet på
J18 nr 1 som inkommit till
www.julleregister.se under
2013.
Tanken är att : J10 nr 153 "Ebba"(1943) J14 nr 77
"Flu"(1951) J18
"Finn"
(1932)
J18 nr 3 "Inger" (1932?) J22 nr 1 "Nabben II"(1932)
och J22 nr 44 "Pajazzo" (1952),
en nära
komplett samling Långedragsjullar av stort kulturhistoriskt
och byggnadstekniskt
värde, ska bevaras
för framtiden på Bohusläns Museum i Uddevalla. Ett Fritidsbåtsmuseum!
Ägarlängd :
1933-1952 "Finn" Sven Hultin Göteborg
och Onsala
1952-1959 "Finn"
Margit Hultin Göteborg och Onsala
1959-1966 "Finn"
Dick Ståhl
1966-1969 "Finn" Sture Holmberg Romelanda
och Kullavik
1969-2013 "Finn" Inge
och Ingrid Björk Göteborg och Rudsnäset
Kristinehamn
2013-
"Finn"
Bohusläns Museum Uddevalla
J18 "Finn" står nu i Bohusläns Museums båtlager
i Färgelanda.
Vi besöker
2013
Familjen Hultins gula sommarvilla från 1928 i Onsala vid
Kungsbackafjorden.
I det röda huset bor Henric Hultin i dag.
Henric Hultin i Onsala
2013-11-11. Han sitter i
huset med utsikt som förr över Kungsbackafjorden.
Båtboden står kvar där J18 "Finn" vinterförvarades åren 1933-1959. Se de svartvita bilderna ovan!
Här rullades vagnen med J18 "Finn" ned för att sjösättas.
Henric visar båtboden.
Båtboden är som vilket uthus som helst, men golvet består av båtvagnen som drogs på rullar.
Tittar man noga ser man vagnen i golvet. Jämför med femte svartvita bilden ovan!
Med spettet kunde Henric, då 14 år gammal, ensam kränga båten och
flytta den på rullvagnen!
www.julleregister.se