Oklassade J22 "Anna" 



Pojkarna som seglade i Viken-Ägir Segelsällskap i Uddevalla, där jag växte upp på 1950-talet, sa att
"man skulle ha en J18 med en J22:as mast!" Då visste man vad segling var... trodde jag, och mindes det.

Hösten 1990 var vi på besök i Vänersborg hos kompisar som flyttat dit. Vi promenerade i Blåsut vid
Göta älv. Där fick vi syn på en vacker segelbåt med en gammal solkig skylt på masten : Till salu!
Den var låg, bred och verkade vara i fint skick, men full av höstlöv i sittbrunnen och inget segelnummer.

Det var en J18 med ovanligt kort mast. Vi fick provsegla den, vilket var lite djärvt för jag hade inte seglat
sedan Sjövärnskåren då jag var 15 år. Läns en bit in i Vänern, men vände snart och fick kryssa tillbaka.


J18 "Anna" på Uddevalla Marin våren 1991. Vi köpte J18 "Anna" och fick låna en båtvagn för att rulla
henne från Vänersborg till Uddevalla med vår oranga telebil. När vi dök upp kom alla träbåtsägare på
Marinan och inspekterade båten och gav oss goda råd och tips. De lärde oss grunderna hur man sköter
en träbåt, och det ska de ha stort tack för! Särskilt Evert Yngve som själv hade en väldigt fin valdäckad
Koster : K22 nr 5 "Barracuda". De synade båten noga. Någon var säker på att båten var amatörbyggd
på 1950-talet.

"Annas" inredningen var fin med uppfällbar lucka för spisen, utdragbara lådor under kojerna och hål i alla
durkarna med förvaring i kölsvinet. Allt i mahogny. "Anna" var 6,5 m lång. En J18 är är inte över 6 m lång.
"Anna" visade sig vara en J22:a! Alltså : Amatörbyggd, oklassad J22 "Anna". Vi vårrustade efter bästa
förmåga. Fernissade och bytte till ljusblå bottenfärg, för det hade båtarna på 1950-talet! Vi visste ingenting
om segling i Bohuslän.

Vi monterade badstege på akterspegeln, köpte toa, hittade ett begagnat elektriskt ekolod(!) samt bärbar
telefon med 010-nummer, nya sjökort, lanternor, kompass m.m. allt för säkerheten ombord. Det visade
sig senare att det mesta inte behövdes.


Första seglingen!


J22 "Anna" i Bohuslän sommaren 1991. Bengt Arne och Margaret Runnerström i sittbrunnen.



J22 "Anna" amatörbyggdes troligen 1952, enligt vad de första ägarna berättat.
Var J22 "Anna" byggdes vet vi inte, ej heller konstruktörens namn. Båten byggdes i ek med ruff,
sittbrunn och skarndäck i mahogny. Förste? ägare hette Bäckström? eller Bergstrand? Han bodde
St.Pauligatan i Göteborg. Båtens ursprungliga namn lär ha varit "Maria", men sitt nuvarande namn
"Anna" fick hon 1974 av nästa ägare : Christer och Ann-Kristin Jillnefelt i Västra Frölunda nu i
Lödöse
. Deras dotter hette Anna-Karin. Det är då som den fina namnbrädan i mahogny kom till.
Den ursprungliga var av plast(!)

Familjen Jillnefelt sålde båten 1976 till Kent Nordgren i Vänersborg. Han satte skotvinscharna i båten
på klossar av assobeträ, som är mycket hårt. Kent strök båten invändigt med en blandning av kokt linolja,
lacknafta och motorolja. Kent hade båten till 1980, då han sålde den till Kurt Nyberg i Vänersborg.
 
"Anna" fick nya kölbultar 1983. Under sin tid i Vänersborg seglades "Anna" varje år in i Vänern, upp
i Dalslands Kanal till Nössemark, där båten togs på lastbil till Strömstad. Därifrån seglades hon söderut
till Göteborg och åter upp i Göta Älv till Vänersborg. Kurt seglade båten till 1988, då han sålde den till
Sten Granath i Trollhättan
, nu i Uddevalla. Sten köpte båten lite av nostalgiska skäl och fick väl
aldrig riktigt tid med den.
 
Han sålde båten 1990 till Bengt Arne och Margaret Runnerström som då bodde i Östergötland,
men vid ett besök i Vänersborg fick Bengt Arne syn på "drömbåten" liggande i Göta Älv vid Blåsut.

Efter köpet rullades "Anna" på båtvagn till Uddevalla. (Se bilden ovan!) Glädjen över båten och årets
första fina segling i Bohuslän 1991, inspirerade familjen att flytta tillbaka till Bengt Arnes gamla hemstad
Uddevalla
. Detta finns beskrivet i boken : Långedragsjullar och finns att läsa under bokstaven A
entrésidan i  www.julleregister.se.
 
Efter flera års vårarbete med båten blev båten så småningom i möbelskick. "Anna" fick nya segel,
nyrenoverad, högre mast med fiol. En helt ny rigg. Kappsegling i SSVÄ kom att bli det stora intresset,
samt långseglingar utmed den Bohuslänska kusten på somrarna, till Kalvö, Havstenssund, Ramsö,
Koster (se bilder nedan) vidare till Halden och Fredrikstad i Norge.
 
J22 "Anna"ställdes ut på Båtmässan i Göteborg 2005
, då Långedragsjullarna som båttyp
visades.
Det var där Bengt Arne Runnerström mötte Torsten Andersson i LSS som berättade
om det handskrivna registret från 1930-talet, som Torsten förde över alla klassade Långedragsjullar.
Besökare på Båtmässan kom och skrev ned sina nostalgiska upplevelser de haft i sina Långedragsjullar.
Dessa berättelser och samarbetet med Torsten Andersson blev starten till skapandet av Långedrags-
julleregistret
, som sedan blev www.julleregister.se 2009, då det lades ut på nätet av Bengt Arne. 

Om det finns ett register, letar man alltid efter nummer ett! Det dröjde inte så länge förrän J22 nr 1
hittades och köptes av Bengt Arne. J22 nr 1 behövde restaureras för att senare komma in på ett
båtmuseum. Det var jobbigt att ha två träbåtar, varför beslut tog om att sälja J22 "Anna" 2008 till
nye ägaren Stefan Bergendahl i Uddevalla. Stefan hade båten knappt ett år och blev tvungen
att sälja båten pga. sjukdom. Så kom båten till Jörgen Werner i Oslo. Han köpte båten 2009.
Den fraktades på lastbil till Isegran i Fredrikstad  Norge, där J22 "Anna" nu finns.

Besök på Isegransvarvet i Fredrikstad, Norge 2015-11-24. Bård Johansen som arbetar
som båtbyggare på Isegran ska ta över J22 "Anna" efter Jörgen Werner. Bård ska byta ett bord
i stället för att plasta båtens undersida.  Bra tänkt!

Det kom ett E-brev 2016-01-14 från Bård Johansen : Takk for samtalen sist du besökte Isegran
i Fredrikstad. Spennende og laerorikt. Har nå overtatt som eier av båten etter Jörgen Werner og skal
straks sette igang med reparasjoner av nödvendig art. Båten kommer til å skifte navn, men enda ikke
bestemt hvilket. Gleder meg til förste sesongen på vannet.   Mvh Bård Johansen
                                                                                         Maritim Center Fredrikstad, Isegran

Ägarlängd :
1952?-1974        "Maria"         Bäckström? eller Bergstrand?  Göteborg
1974-1976          "Anna"          Christer och Ann-Kristin Jillnefelt  Västra Frölunda,  Lödöse
1976-1980          "Anna"          Kent Nordgren  Vänersborg
1980-1988          "Anna"          Kurt Nyberg  Vänersborg
1988-1990          "Anna"          Sten Granath  Trollhättan,  Uddevalla
1990-2008          "Anna"          Bengt Arne och Margaret Runnerström  Uddevalla
2008-2009          "Anna"          Stefan Begendahl  Uddevalla
2009-2016          "Anna"          Jörgen Werner  Oslo  Fredrikstad  Norge
2016-                  "Anna"          Bård Johansen  Isegransvarvet  Fredrikstad  Norge

J22 "Anna" lär fortfarande stå på Isegran. Inget nytt har inkommit om någon renovering.



Här nedan följer en bildkavalkad med J22
"Anna". Vi seglade henne i 18 år... 1991-2008 :

Vi planerade in en två veckors familjesegling i juli... Det blev tursamt nog i fint väder och lätta vindar!


Natthamn innanför Krokholmen i Hakefjord 1991. Barnen Jacob och Jessica med mamma Margaret.
Det var i SjövärnskårenKrokholmen Bengt Arne lärde sig segla Bohusjulle med sprisegel 1960-62.
(Se de röda husen på ön i bakgrunden).


Jacob i ruffen. "Kapten" sov på de gröna kuddarna på durken, så att han lätt skulle kunna komma ut om
något hände på natten.Toan i mitten. Den blev aldrig använd, då toa ju finns på nästan alla öar i Bohuslän.


Hjältön. "Kapten" i vattnet med kamera. Familjen i grodperspektiv!


Bengt Arnes första element... vatten! Cyklopöga, snorkel och simfenor..."Duckfeet" lånade av Flottan
efter värnplikten för att hålla simningen på topp. (Från 2022 finns fenorna på Dyktankmuseet i Stockholm).

                                      
                                     Bengt Arne Runnerström VPL.Attackdykare i Flottan 1966-1967.
                                     Här var vi på dykuppvisning med syrgas i Vättern för Fallskärms-
                                     jägarna på Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg.

                         

FAB, Föreningen Allmoge Båtar har sina båtsamlingar vid Bassholmen.


"Columbia" makrillgarnbåten från 1850, där hon stod på land på Bassholmen. En magnifik träskulptur!
Jag målade henne i aklvarell, som ställdes ut i Norrköpings konstmuseum 1993. Den såldes omgående.


En trevlig kväll runt bordet i "Annas" sittbrunn i stormlyktans ljus, avslutad med bröd ost och en flaska vin.


En svan hade förstått att få godsaker, om den simmade nära båtarna vid Bassholmen. Knäckebröd!


Vi seglade ut i havet... söderut mot Marstrand!








Segling med syster Lena.


Vilostund på bryggan.


Ensamsegling norrut!





Första akvarellen målades...


Akvarellen "Rösset" på Kalvö, Havstenssund. Jordens rundning känns här. Fri horisont ut mot havet.


En vindpinad björk. Bilden fick heta "Vindform". Trädet växer högst upp på en 10.000 år gammal strand.
(Ca 60 m upp på Kalvö). Svangen och Sydkoster i bakgrunden. Akvarellen blev senare en litografi.
Trädet kallas nu på Kalvö för "Bengt Arnes björk".



Torgrimmen utanför Kalvö. Min favoritö! Där kan man måla akvarell helt ostörd.


Gullav. Torgrimmen 1991. Akvarell.

           

            Vi hade bestämt Träbåtsmöte på Brandskären, norr om Lysekil. Det kom två båtar!
            Lars Sestervik i sin fina Koster "Peel" K22 nr 7 och jag i J22 "Anna". Jag kom dit först.
            Lyckades segla in i viken och komma iland på ön. (Se röda linjen ovan). Efter en stund
            kom Lars. (Se blå linjen ovan). Det blåste syd 10 m/sek. Lars länsade rakt in i viken,
            med focken, passerade just innanför grundet (se sjökortet).

            Så lade han lugnt ut en svart gummimatta, så att draggen inte skulle repa däcket, puttade 
            i draggen så lina löpte ut. När han var precis mellan lilla och stora ön, gjorde har en 360 
            gir, gick lugnt fram på fördäck, tog upp en stor, rund, orange "putt-ifrån-kudde" gummi-
            kula ur förpiken, och hängde ned den längst fram precis där båten sida skulle gå i berget.
            Så gjorde han fast fram, hoppade i vattnet med en tamp, sam över till den lilla ön, där han
            gjorde fast båtens babordsida. Och där låg båten! Draggen var hans säkerhet att dra sig ut.

            Jag bara gapade. Jag hade aldrig förr sett en sådan tilläggning! Att han vågade! Och med
            den båten... K22 nr 7 "Peel" är i spegelskick! Inte en skråma, inte en fläck. Perfekt finish
            i varje detalj. Den mest välskötta segelbåt jag sett.  Sedan förhalade vi båtarna till samma
            ställe vid stora ön. (Se bilden nedan). Lars avslöjadse senare att han varit på Brandskären
            tidigare, kände till undervatrtensgrundet och hur brett det var mellan lilla och stora ön.


J22 "Anna" och K22 nr 7 "Peel" mellan lilla och stora ön på Brandskären 91-08-24. Lars Sestervik t.h.


Hemma blev det märkliga bilder! Sjömärken i akvarell-collage.


Nytt seglarår 1992.  En illustratör och en barnskötare. Årets segling gick norrut mot Kalvö.


Utanför Lindö och Ålekråkans kummel i grov sjö.


Vi kom in till Kalvö på utsidan och förtöjde i hamnen. Där var det stor uppståndelse!
Någon hade tappat sina glasögon i vattnet mellan båten och kajen, men ingen vågade hoppa i.
Där var "fruktsoppa"...  fullt av brännmaneter som drivit in i viken. - Lugn, sa jag, det fixar jag.
På med badbyxor och en t-shirt, cyklopöga, snorkel och simfenor. Dykare vet hur brännmane-
ter beter sig under vattnet. "Fruktsoppa" är det bara uppe vid ytan. Därunder är det bara några
enstaka maneter som lätt kan viftas bort. Plaskade lite med ena simfenan i vattnet för att göra
ett lagom stort hål i "fruktsoppan", och där dök jag rakt ner. - Du e inte klok! skrek folk.

Under "fruktsoppan" var det nästan tomt på maneter. Där nere på botten i det klara vattnet
på ca 4 m djup, låg glasögonen! Bara att hämta upp. Under tiden hade hålet i "fruktsoppan"
gått ihop och blivit heltäckande igen. Varför ta mig upp där, tänkte jag, när jag lika gärna kan
simma under båten och ta mig upp på utsidan. Där fanns ingen "fruktsoppa". Jag kom sakta
och ljudlöst upp till ytan  med glasögonen i handen. Jag sa ingenting. Efter en lång stund hörde
jag oroliga röster som skrek : - Men... han kommer ju inte upp!

Så var det väl någon i sällskapet som fick syn på mig, leende med glasögonen i handen,
på andra sidan båten. Det blev jubel och jag fick en flaska vin som tack. Fest på kvällen!


Räkor och Tuborg i sittbrunnen.


Kalvö-akademien på utflykt!  Rorsman : Reiners Sörensson, fr.v. Bengt Arne Runnerström,
Per Mårtensson, Hasse Mårtensson och Hans Dahlgren. Det var Reiners som skrev boken
Skeppsbrott, dokumentär skildring av förlisningar i Bohuslän. Nu var vi på väg till Svangen...


...för att se var skonertskeppet "ALEXANDRA" förliste i orkanen morgonen den 7 november 1872. 
Akvarell av Svangens fyr, som jag målade 1982.


Reiners Sörenssons forskning och dokumentära bok : Skeppsbrott, blev grunden till en ny bok, skriven
av Hans Dahlgren och illustrerad av Bengt Arne Runnerdström : ALEXANDRA-sista resan.
(Bild och Pedagogik 1993, ISBN 91-630-1625-7). Boken bygger på ett omfattande rättegångsprotokoll
från skonertskeppet "Alexandras" från Kragerö förlisning på Lilla Svangen i orkanen den 7 november 1872.
En av 1800-talets svåraste stormar, då många skepp den natten gick under utmed den Bohuslänska kusten.


Några av illustrationerna : Kapten har kallat besättningen till kajutan...


- Låt ankarna gå!


Vågorna dånar in i Alexandra och mal sönder henne mot berget.
Några i besättningen lyckas klänga upp i vanten på mesanmasten.


Bragden på Kalvö! Sex unga ogifta män släpade en sjualning över näset mellan Kalvö och Lindö.
De satte sig vid årorna och rodde ut till de nödställda för att rädda dem. Med hjälp av linan kunde
de tre kvarvarande räddas. 4 överlevde men 5 försvann, drunknade.


Efter räddningen rodde de till Lindö som låg närmnast. En besvärlig rodd! De som inte rodde
fick ösa med sina sjöstövlar. På Lindö kunde alla komma in i hus och värme. De var räddade!



Kalvö 1993. Arbetet med utställningen : SKEPPSBROTT. Skivorna ville vi ha "sjögrå".


Margaret på sommarnöje 1994... med båten full av ungdomar




                                                         "Killar alltså!"


J22 "Anna" 1995.






Fotomotiv i de Bohuslänska klipporna.  Den undre bilden fick namnet : HOTET!  (Oljespill).


Med bomkapellet blev det ett nytt rum med tak och ståhöjd i sittbrunnen.


Tidigt på morgonen kom Gunnar i sin snäcka. Han har fiskat i hela sitt liv. Varit på Islandsfiske
i sin ungdom. Han höll på än. Vill inte riktigt sluta. Hans händer var som klor, efter att ha dragit långa.
Det sägs på Kalvö att... "om det finns en makrill kvar i havet så kommer Gunnar hem med två".
"Gunnar var hemske frack te å dörje måkrill". Vi köpte nyfångad makrill dragen vid Persgrunden,
av Gunnar.

Grillparty vid Hasses sjöbod på Kalvö.


Fullt av båtar i Ramsö hamn. Vi låg lite avsides på andra sidan vid berget.


Midsommarfirande vid Snäckdjupet, inte långt från Bassholmen.






Skärgårdskryssarna!




Seglingssommaren 1996.


Insegling till Gustafsbergsbryggan, hemmahamnen.


Vårrustning inför seglingssäsongen 1997. Vi får hjälp av syster Lena.






Är det bleke kan man lika gärna bada...


På Ramsö hade Vikingaskeppet "Vidfamne" lagt till. Här med besättning. J22 "Anna" i bakgrunden.


Traditionella kappseglingen på Ramsö med Bohusjullar och snäckor med sprisegel.


Eftersnack på stranden.


Kapprodden!



Från Ramsö seglar Lars Sestervik i sin Koster "Peel" K22 nr 7, och jag i J22 "Anna" till Ursholmen.



Bengt Arne och Lars spexar i solnedgången.


Målar akvarell på Ursholmen.


Fri tolkning av berget på ön.


Sedan var vi tillbaka till lugnet vid Hasses brygga på Kalvö.


Den här gången var vi beredda när Gunnar kom med makrill en tidig morgon.
Under kapellet stack det plötsligt ut en flaska champagne(!) Den fick Gunnar.
Han trodde att vi sov, och blev glatt överraskad.


Jag provar oljepastellkritor : "Solglitter" från Bassholmen och Snäckdjupet 1998.


Seglingssommaren 1998 började i Lysekil, där det skulle seglas in utan att använda motor.
Seglade full fart in i hamnen bara för att se om det fanns någon plats. Vände och seglade ut igen.
Tog ned storseglet och seglade sakta in igen för focken och lade till utan att använda motor.


Nästa dag skulle vi ut i gen. Det var första årert vi hade med vår dinge som vi döpt till "Lilla M".
Stora M (Margaret) står i sittbrunnen. Vi provade att bogsera ut "Anna" med hjälp av "Lilla M"
utan att använda motor!





Åter vid Hasses brygga på Kalvö! Det börjar bli... tradition!  Nu med Stora M och "Lilla M".



Det blev fler bilder med pastellkrita! Skäret utanför udden vid inloppet till Kalvö i frisk vind.




Mera pastellmåleri... hemifrån. "Solkväll vid Gustafsberg".


Fotograf Bengt Öhberg på tidningen Bohusläningen, tog bilden 1998 av Uddevallabron under byggnad.
Han passade på att ta fotot när J22 "Anna" länsade ut genom Sunningesund. Det stora mot det lilla!


Träseglarnas traditionella årsmöte i Kungsviken 2-3 juli 1999.


Ramsö! Inför den stora kappseglingen med allt som gick att få tag i av spriseglande jullar och snäckor.


Lars Sestervik med extra peke och specialskotad fock.


Gamla Sjöräddningsstationen kallas av Ramsöborna Dan Wennerby med familj : "RYC-palatset".
(En parafras på Ramsö Yacht Club och Élysée-palatset i Paris).


Besättningen ror in Vikingaskeppet "Vidfamne" i Ramsö hamn.






Kalvöakademiens sammanträde på toppen av ön Torgrimmen, väster om Kalvö.
Bengt Arne Runnerström, Hans Mårtensson och Hans Dahlgren.


Uddevallabron invigs år 2000! Vi fick gå på bron för en dag. Kungen och Silvia var där. Ingen biltrafik!








Mor Karin med sonen Bengt Arne Runnerström på Uddevallabron..


Under bron seglade Evert Yngve i sin fina valdäckade Koster "Barracuda".


Sedan kom de stora segelskeppen länsande in under bron.






In mot Uddevalla hamn där skeppen kunde beskådas på nära håll...





J22 "Anna" presenterar sina nya segel 2001. Stort tack till Lars Sestervik i Svanesund för allt arbete
han lade ned på "Annas" mast. Ovärdeligt! Resultatet blev mycket bra och de nya seglen satt som gjutna!


Erik, båtgrannen i J22 nr 11 "Klukk" köpte också  nya segel hos Ottossons segelmakeri i Kungälv.



R-Sexan i Lars Sesterviks båthus-ateljé. En fantastisk båt! En kappseglingsmaskin!
Lars fick uppdraget att renovera denna klenod från 1930-talet..


Båten sedd akterut, invändigt. Ateljétaket syns i sittbrunnens hål.


Båten sedd förut, invändigt. Lars formade varje stålspant individuellt. Ett otroligt arbete... och vackert!

                                  
                                   Sjösättning. Vilken skrovform!

                                  
                                   Båten kappseglades i Finland och senare i Medelhavet.


Förutom nya segel och nyrenoverad mast, en nyfernissad sittbrunn i mörkbetsad mahogny.



Koster, Skärgårds 55:a, Andunge, Folkbåt och... en J22:a.



Vi försökte segla ikapp Vikingaskeppet "Gaia", kopia på Gokstadsskeppet. Vi hade inte en chans!








Detta Vikingaskepp lyckades vi däremot segla om!


Tillbaka på Usrsholmen.


Svårt segla in i Strömstads hamn! Det blev motor! "Anna" t.v. Ingen lägger sig utanför en träbåt. Varför?





Tillbaka på Ramsö!




Målade affischen till årets upplaga av RYC-Regattan "Cupnollette" 20-27 juli 2001.


Roddtävlingen! Bengt Arne i "Lilla M" kom först iväg, men sist i mål... rodde fel väg!


Kappseglingen!




I Bohusjullen "Inger" på väg mot Sydkoster.


Kapten i Bohusjullen "Inger".


Eftersnacket.


Det är lätt att välta ner stenarna i ett sjömärke! Tanklöshet! Aningslöshet! Okunnighet!
Och det är ett väldigt arbete att återställa det! Sjömärket på Kalvös utsida kallas "Månstenen".
Det syns från långt håll och har hjälpt fiskarna hålla rätt kurs i århundraden. Nu låg den stora
stenen nedvält i snåret under högsta punkten. Vi kom på att vi kunde använda ett stort grönt
fiskenät i nylon som flutit iland från någon trålare. Vi lyckades rulla in stenen i nätet. Sedan
lyfte vi nätet med stenen i med hjälp av rep och stora träblock, meter för meter upp upp igen.





"Månstenen" återställd och fastcementerad! Härifrån ser man hur viktig stenen är, där den ligger som
inseglingsmärke. Här från norr, Sydkoster och Svangen.



Nu kan gubbarna återgå till filosoferandet och titta ut över havet. Detta är ett exempel på vad vi som
kommer hitseglandes på somrarna kan hjälpa till med. Kompisarna Hans M. och Bengt Arne R. Kalvö.


J22 "Anna" och J22 nr 6 "Västan" med Stina Öberg på sin favoritplats.


Människor roar sig även i vår tid, när de ligger inblåsta i lä vid någon ö. En labyrint(?) på Gåsö.


Makrillgarnbåten "Blixten" från Bassholmen med FAB:s Bohusjullar och Kågar på segling i Koljöfjorden.



Segling med mor Karin 91 år (t.h.) med lånad keps. Här med kompisen som också hette Karin
från äldreboendet i Uddevalla. Vännen Karin var van i båt då hon och hennes man hade haft båt
i alla år, men mor Karin hade aldrig seglat förut, och undrade nu varför vi måste åka än hit och
än dit för att komma åt ett tredje håll, dit vi skulle. Jag fick förklara för henne vad det innebär
att kryssa, att gå emot vinden.


Modellbåtbyggarkurs kunde man gå under vinterhalvåret, hemma hos Lars Winckler (t.v.) i Henån,
med båtbyggaren Eilert Ericson, Dalby (i mitten) som lärare. Lars Winckler var ordförande i Väst-
kustens Träbåtsförening
i många år.


Konstnärlig utsmyckning! Kostern "Borta" i Glasellipsen på Torps Köpcentrum. Kostern "Borta" hade
ursprungligen en dinge på släp. Den hette "Vinden". Därav namnet "Borta med vinden" (berömd filmtitel),
när hon seglades i Stockholms skärgård. Därifrån blev hon skänkt till Segelsällskapet Fram i Göteborg.
Nisse Dunér i SS.Frams museistiftelse behandlade båten med Polyteylenglykol, som ersätter vattnet i trä,
liksom Regalskeppet "Vasa", så att båtens bord inte spricker vid placering inomhus i torr och varm luft.


Restaureringen av Kostern "Borta" inför publik tog 600 timmars arbete. 2002-09-01 - 2003-04-01.


Kostern "Borta" restaurerad och riggad med peke och stor fock, som hon såg ut när hon seglades.


Några år senare återställde vi riggen till hur den troligen såg ut i äldre tid : Gaffelrigg och utan peke.
Nya segel tillverkades av segelmakare Harald Karlsson i Rönnäng.  (SSF = SS.Fram).


Botten renskrapad!


En Isjakt kan nå fantastiska farter! Kul att segla Isjakt!


Västkustens Träbåtsfestival 2003. Båtbyggare Eilert Ericson, Dalby i bild!


J22 "Anna" och J22 nr 11 "Klukk" länsar hemåt i Koljöfjorden till Gustafsberg i Uddevalla.



Årets gast 2003 i J22 "Anna" : Henrik Isacsson 16 år. Son till gode vännen Sven-Erik Isacsson,
chef på Etnografiska museet i Göteborg.


Stor Plymritad Skärgårdskryssare på besök på Ramsö!

Se Skärgårdskryssaren "Circe" i albumet med loggboken från 1947 :  J14 nr 5.
"Circe" Ritades av August Plym och byggdes på Neglingevarvet i Stockholm 1918.
Ursprungligen en Skärgårds-95:a men blev nedklassad till 75 kvm. med nr 11 i seglet.
Båten låg vid boj i många år utanför Rörvik där vi hyrde sommarhus i Byfjorden.

En gång fick vi barn följa med Hr.Wadström som hade båten. Jag hade aldrig sett en
så fin båt! Blankfernissat däck i mahogny liksom sittbrunnen, skotvinscharna i polerad
brons glänste som guld! Båten hade en skruvad rorkult i mahogny, som är ett av Plyms
kännetecken. (Se ovan). Inredningen var något liknande den ovan. Jag minns att jag
blev rädd när det kom in grönt vatten på däck. Wadström var skicklig och seglade
gärna hårt. Efter den turen till Hjältön, fanns det bara tankar om båtar i mitt huvud.


Skärgårdskryssaren lämnar Ramsö.


"Endeavour" i Göteborg! Kopia på Kaptens James Cooks barkskepp vid världsomseglingen 1768-71.




Margaret på kanondäck.


Den vackra akterspegeln krönt av den Brittiska handelsflaggan..


Utflykt till Valön med vänner. Ibland får man ägna sig åt att lära Nederländska "sjöjungfrur" dyka.


En dag fick jag se att det låg en mycket vacker svarttjärad Bohusjulle nedanför Villa Drakenborg
på Gustafsberg. Elisabeth Wallström hade köpt båten vid Eriksberg, i Koljöfjorden 1995. Där
hade jullen legat i många år och var känd som "Eriksbergsjullen". Jullen var byggd på 1920-talet
i Rånäs. Elisaberh gav båten ett nytt fyndigt namn : "Espri". Båten hade mast och spririgg. Familjen
seglade "Espri" några år, men ställde sedan undan jullen i skogen under en presenning. Där fick jag
se båten och kom på idén att Kostern "Borta" i Glasellipsen på Torp behövde en kompletterande
båt på andra sidan entrén. Elisabeth skänkte båten till mig och jag tog den till Torps Köpcentrum.




Restaureringen av "Espri" tog 300 timmars arbete inför publik. Båtbyggare Sven Gunnarsson
i Grundsund kom till Glasellipsen och fick se jullen. Efter en lång stunds noggrann genomgång
av alla båtens detaljer, sa han att det troligen var hans far eller farbror som byggt båten på Rånäs
ca 1920. Sven kom senare tillbaka med en gåva : En nytillverkad rorkult som båten saknade.
Harald Karlsson
sydde nya segel till båten. Det blev hans sista jobb innan han avled.


Rånäsjullen "Espri" färdigrestaurerad i Glasellipsen på Torps Köpcentrum 2003.


Vintern 2004


April 2004 : Nepal!

Soluppgång över Mount Everests 8884 m. höga topp kl 06.00. Foto från Kala Patthar 5545 m.
T.h. Nuptse 7732 m.  Lite senare när solen gått högre upp, är synen en annan i blått, vitt och svart...


Bengt Arne Runnerström på Kala Patthar 5.545 m. I glaciärdalen nedanför ligger Mount Everests
basläger. Vit snörök blåser från Mount Everests topp. Det blåste 21 m/sek i dag på toppen, sa Sherpas.
Jag var där i jobbet! Skulle skriva och illustrera en bok om Sherpafolket, hade jag tänkt.


Akvarell som jag målade från baslägret en tidig morgon när klättrarna var på väg upp i isfallet.
Lhotse 8501 m. i mitten. Jag tyckte plötsligt att det kommit grus i penseln! Det gick inte att måla
en jämn blå himmel! Upptäckte att det var is i penseln! Det var ca -10C grader kallt på morgonen!


Akvarell gjord från Kala Patthar : Baslägret nedtill t.v. Isfallet nett upp mot Mt. Everest topp i gråblått t.h.


Sedan drev molnen in. Genom ett hål i molnen ser jag Mount Everests topp en sista gång.
Allt man gör på denna höjd, med hälften så mycket syre i luften, blir sämre och sämre, man
blir håglös, inspiration blir sämre, och är man sjuk eller skadad, blir det också bara sämre.


      Boken blev inte som jag ursprungligen tänkt, en bok om Sherpafolket, utan kom att handla om
      klättringen på Mount Everest, där Sherpamännen hjälper rika klättrare att nå toppen genom att
      montera och surra stegar över issprickor, fästa rep ända upp till toppen, resa tält på höghjdsläger
      och inte minst... laga all deras mat m.m. Klättertillstånd lär kosta 500.000 kr!


Klättrarens hela utrustning! Målat på plats i baslägret. Syrgastub i orange med andningsmask t.h.


När jag fyllde 60 år fick jag ett fallskärmshopp i present av barnen! Jag blev jätteglad!

Hoppet gjordes på Säve flygplats 2005-07-25. Det blev ett tandemhopp (en hoppare
med en "passagerare" fastspänd) från ca 2800 m.

Har aldrig varit så sjösjuk som efter fallskärmshoppet! Jag förstår nu varför Flygvapnets piloter
går i pension redan vid 40 års ålder, sägs det. De klarar inte att rolla(!) när de blir äldre.












Segling med äldsta barnbarnet Janna.





"Pastoral idyll" från favoritstället vid Hasses sjöbod på Kalvö.


Stilstudie i J22 "Anna". 

På Ramsö fick jag låna en kajak, och då var det kört! Paddlade Ramsö runt..."som i gamla dar"
i värnplikten när vi paddlade Klepperkajaker 1966-1967.


Ramsös vackraste par i Ramsös vackraste snipa. Dan och Lillemor Wennerby, sommarboende på ön.


Fest i "RYC-palatset" helt enligt traditionen!



Under broarna i Svinesund 2005.


Halden!  Fredrikstens fästning på berget ovanför.


J22 nr 22 "Boppan II" som seglas av Tim och Ann Morris i Fredrikstad.





Staden brinner!

Häxerirättegången.





Stadens försvaras bakom vallarna.


Kanoneld!  -  Hela förställningen, iscensatt av stadens borgare, var av bästa klass!   En stor upplevelse!

Lämnade Fredrikstad  2005-07-23 kl. 12 för kunstmuseet i Dypedal, Spaeröy, Hvaleröarna. Middag.

En god slör från Hvaleröarna kl 17. Fem timmar via Svangen till Kalvö. Framme kl.22.






Hemsegling, men först till Västkustens Träbåtsfestival i Henån :



                                                                    Se J22 nr 31 "Zaritsa".


J22 "Anna" 2006.


Till Kalvö... som traditionen bjuder!



SSVÄ Kappsegling i Byfjorden, Uddevalla 2006. J22 "Anna" med ny rigg och segel. Foto : Dan Turesson


Det blåste upp till 13 m/sek!  Foto : Dan Turesson, Uddevalla





Ostindiefararen "Göteborg II" eskorteras ut ur Göteborgs hamn av hundratals båtar!


"Göteborg II" seglar till Kina.





Akterspegeln!

Ostindiefararen "Göteborg II" kom seglande på besök till Uddevalla 2007-07-09. 
Hon möttes av säkert över 100 motorbåtar och två seglande J22:or. Här J22 "Anna". 
Foto : Göran Gärberg, Uddevalla.


Med ombord på J22 "Anna" var barnbarnen Axel, Janna och Arvid.




Tidningen Bohusläningen skrev stort reportage med foto av mästerfotografen Lasse Edwartz.
Seglande eskort in mot Uddevalla :  J22 nr 11 "Klukk" och J22 "Anna" (t.v. i bild).


Ostindiefararen "Göteborg II" och J22 "Anna" med 3 barnbarn.


Ostindiefararen "Göteborg II" skjuter salut!







Janna provar sittbrunnen i Leif Casperssons A-22 "Finnikette" och Svante Wingård i sin A-22 "Camé".


Liten vit båt som hittat sin plats vid en Bohuslänsk ö, polerad av Landisen för 10.000 år sedan.


Bohuslänska kusten!


Solnedgång sedd från Kalvö.


Svangens fyr.


Kalvö.


Gul Vallmo. Rar växt på Kalvö.


Gammalt ilandflutet vrakgods. Så såg det ut förr. Nu är det mest plast.


Fårladan på Lindö.


Tisteläng.


Gammal lantgård på Lindö.


Sjöbodarna på Kalvö och J22 "Anna".


J22 "Anna" när hon var som vackrast! Vid Hasses brygga på Kalvö utanför Havstenssund 2007.


J22 "Anna" utanför Kalvö, Havstenssund, visar lite av sin fina namnbräda :  Bläckfisk-ANNA-Ankare.


Syster Lena med dotter Maria tolkar efter "Anna".


Åter i Ramsö hamn!  OBS! Stegen som står lutad mot Sjöräddningsstationens vägg.


"RAMSÖ GAMLA SJÖRÄDDNINGSSTATION" ville de att det skulle målas på väggen.
Jag fick uppdraget. Hittade ett passande typsnitt, förstorade bokstäverna R A M S Ö G L J D N I T
och skar ut bokstäverna i papp att använda som mall. Ritade upp bokstäverna på väggen och målade
dem med svart linoljefärg på eternitplattorna. Här västra sidan. Det blev bra och alla blev nöjda.


Bokstäverna i närbild.


Och... östra sidan likadant.


Ramsö!



Gul-lav.









Kaprifol.





Ursholmens två fyrtorn.

Fri horisont!

Den svarta stenen är lava som trängt upp ur sprickor i stenen. Detta hände för åtskilliga miljoner år sedan.


Enligt folktron var detta "Hin Håles harvedrag!" Djävulen plöjde med eld i berget.


J22 "Anna" vid Ursholmen. Sätter man sig där barnen nu sitter, ser man speglingar av båtarna i vattnet...










Från Ursholmen solnedgång över Sydnorge.







På distans ser man tydligt diabasgångarna på Ursholmen... "Hin Håles harvedrag!"

Skarvkolonin på Segelskären.

Ramskärs fyr.

Sälarna på Ramskär.



Tjärnö Marinbiologiska forskningstation får besök av Staffan Ullström, berömd natur, djur och fågelmålare.


Vi får ta del av stationens vetenskapliga illustratör, som visar sig vara en (blyg) världsstjärna!


Detta är det bästa vi någonsin sett av vetenskaplig illustration!


Ormstjärna.


J22 "Anna" får lämna plats åt J22 nr 1 "Nabben II". Nyrestaurerad 2008-2009. Här med stor flaggning.
Man kan inte ha två båtar. Vi blev tvungna sälja J22 "Anna".....


www.julleregister.se